Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Almqvist som religionsfilosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rent ut sagdt alla de ställen, der Guds godhet och
barmher-tighet så rörande och vackert omtalas; man skulle dermed
»slå hjertan» och underrätta alla menniskor, att dessa citater
vore de rätta speglarna, der Gud vore att skåda i sin sanna
gestalt Alla ställen åter i Gamla testamentet, der Gud
förekommer grym, hämnande, sköflande, stiftare af förderf, hela
nationers utrotare för att skaffa plats åt den fege och
be-dräglige Jakobs afkomma, mot hvilken afkomma dessa
nationer aldrig gjort något ondt — en mängd dylika fakta skulle
sägas icke egentligen höra till saken, dels böra betraktas
enligt den gamla verldens seder och egna art af moralitet, den
Gud på den tiden var så god och ville följa, dels slutligen
böra förstås med så många filologiska jemkningar, och med
så många förändringar i följd af motiv dem Gud härvid kan
hafva haft, och dem teologen efter behof lånar honom, att
resultatet omsider blir ett grumligt ingenting, så svagt och
oredigt, att det ej kan uträtta något emot den sats här är
frågan om att ganomdrifva, nämligen Guds eviga egenskap
af oföränderlig godhet — Men om också under
århundraden personer funnits, som drifvit ett så ömkligt
förtydnings-arbete, som vågat påstå att den heliga Skrift gifvit dem de
höga utsagorna om Guds beskaffenhet, under det endast de
sjelfva (visserligen ofta i god mening) af eget omdöme, i
följd af egen tankekraft, anordnat citat ur Skriften och deraf
fått ett system, som väl utanpå bär drägten af tusen
bibelspråk, men innerst är teologens eget menskliga begrepp —
om detta aldrig så ymnigt egt rum, vill Almqvist dock tillstå,
att han föraktar det Han bekänner öppet det som ligger
här för hvar ärlig och klart tänkande mans ögon, att den heliga
Skrift icke gifver oss någon bestämd uppgift om Guds
beskaffenhet^ icke lemnar oss någon så tydlig och viss
underrättelse om Guds egenskaper, att vi sedan finna dessa allt
igenom hålla stånd. Den är, klart sagdt, ingen teori, ej ett
system af vetenskap. — I den här väckta frågan, antingen Gud
är allsmäktig eller god, ställas vi af den heliga Skrift i
alldeles samma obeslutsamhet, hvilketdera vi skola antaga som
säkert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
