- Project Runeberg -  C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet /
64

(1876) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. “Försök till Hektors lefnad“, “Hvad är kärlek?“ och andra ungdomsskrifter. “Amorina“ och “Det går an“. Den samtida kritiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rild, liksom för Almqvist blott en tom ceremoni, och Thorild
lefde flera år tillsammans med sina barns mor, innan han lät
förmå sig att begära den kyrkliga välsignelsen. Men med
den märkvärdiga divination, som under alla öfverdrifter och
förvillelser var för Thorild egendomlig, hade han i den
nämnda skriften inslagit på den bana, som troligen är den
enda rätta, den *väg, der Stuart Mill i våra dagar gjort ett
eröfringståg genom sin skrift om qvinnans underordnade ställ>
ning. Almqvist beträdde dess värre ej denna bana. Han ville
reformera äktenskapet genom att lösa alla band, i stället för att
göra dem likformiga för båda parterna; först då det opraktiska
i. »går an »-systemet blifvit af kritiken uppvisadt, förklarade
Almqvist i »Europeiska missnöjets grunder» *, att meningen
ingalunda varit, att »går an»-teorien skulle tillämpas isolerad, d.
v. s. utan sammanhang med andra samhällsförbättringar i
afse-ende på qvinnans bildning och borgerliga rättigheter.

Till Almqvists senare åsigter i ämnet är »Hvad är kärlek?»
-blott en antydan, han har ännu icke gjort klart för sig hvad
han åsyftade. Men säkert är, att grundtankarna i »Hvad är
kärlek?» användes längre fram af Almqvist, då han just ur
sedlighetens synpunkt ville försvara sina förslag i »Det går an».
Han är i sin ungdomsskrift missnöjd med det närvarande,
men påyrkar blott i allmänhet ett enklare, mera innerligt
förhållande mellan äkta makar. Hvad moralen angår är han
dock, enligt hvad nyss antydts, redan på det klara. Han
finner i moralen bland annat, som orden falla sig, »en af
egoismens starkaste grundpelare». Äktenskapet tyckes honom
vara under moralens insegel alldeles förfeladt **. Han brusar
upp i utfall sådana som detta:

»Lagen dömer den att hänga, som förfalskar sedlar;
visserligen nödvändigt för det helas framgång. Men, den som
förfalskar kärleken — det vill säga den, som af tusen andra
orsaker men ej af kärlek, förenar sig med en person, den han

* Imperialupplagan af Törnrosens bok (tredje delen, sid. 22).

** Att han förklarar sig angripa blott den konventionela moralen, är
en temligen elastisk sofism, ty om allt konventionelt skall borttagas,
blir troligen icke mycket qvar af moralen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:58:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaalmq/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free