Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. “Försök till Hektors lefnad“, “Hvad är kärlek?“ och andra ungdomsskrifter. “Amorina“ och “Det går an“. Den samtida kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det nämndes ofvan, att i denna dikt, på hvars många
.gräsligheter vi icke vilja anföra något prof, finnas äfven ställen
af smältande romantisk vekhet. Vi välja som prof ett litet
temligen .fristående stycke, jemförligt t. ex. med Atterboms
täcka visa om ungmön i lunden, men mera rikt, mera
poetiskt skönt. Det är den i Amorina inflätade sägnen om
namnet Edsvikens uppkomst:
»–-från England i forntida dar
kom Edita hit. Tjenarinna hon var,
en fröken så skicklig att rosorna sy,
sin drottning hon följde till norden.
Men Edita hölls utaf alla så kär,
en riddare ung, som en jägare var
så väldig, han vann hennes hjerta.
Sist omtalar sagan:
då jägarens pil
kom flygande snabb genom Editas bröst,
då nedföll hon här vid viken.
Snart jägaren kom, hennes riddare kär,
han menade nyss sig ett rådjur ha falt:
nu såg han den sköna i suckan och qval,
och ögonen ren genslutna.
Då föll han på knä till Gud och han bad:
»Ack fräls hennes själ, du mildaste Krist!»
Strax slöt hennes barm att sucka, omkring
af blodet på stranden upprunno små blad,
af vinden de susade, hviskade tro:
men upp flög en fjäril åt himlen.
Då sänkte sig jägaren åter på knä:
»Ack trösta mig nu, du mildaste Krist».
Strax kom öfver viken en regnande sky,
men han rodde ut, hof sitt anlete upp,
så svalkande rann hvarje Editas tår,
der rodde han middag och midnatt.
Sist hände en afton, när fullmånen sken,
att jägaren knäföll i båten och bad:
»Låt nu mig få dö, o du mildaste Krist!»
Strax tårregnet kom, och han vidöppen sig
i båten vid årorna lade så glad.
Han drack af de ljufliga tårarnas svall
och båten förfyldes, i floden han sjönk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
