Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Disputationen i Lund. “Inqvisitionen“ i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog också en dag kunna falla mig in, att taga folk i svansen,
draga dem på land, sätta deras egenskaper till allmänt
skärskådande och bli en informator in extenso. Höflighet och
kärlek är hvad som roar mig mest, endast för nöds skull
kunde jag lemna dem.» Och på förbittringen följde ettslags
dyster likgiltighet: »Du skall icke höra mig klaga vidare»,
skrifver Almqvist. »Jag får nu förtäras, förstöras i uselt
kraft-ödande arbete utan värde, efter omöjligen någon hjelp, något
biträde kan finnas».
Han utgaf nu, sina vänners föreställningar till trots, Det
går an och Amorina, och för öfrigt forcerade han sin
produktivitet, med förakt för både kritik och publik. Han
utsände nu första häftet af Törnrosens Bok,
imperialoktavupp-lagän* som bär vitne om att vara temligen hoprafsadt, och
hädanefter var Almqvists stjerna — om man afräknar den
lysande segren öfver Upsala domkapitel — i ständigt
nedgående och hans vänner började draga sig undan honom**.
Han slog sig nu åf brödnöd på att skrifva romaner i vanlig
mening, och han gaf sjelfkritiken nästan alldeles på båten.
Ännu glänste hans snille då och då i tidningsuppsatser
eller på enstaka ställen i hans skrifter. Sådana glimtar
finnas t. ex. i den samling strögods af nytt och gammalt, som
han utgaf 1844—45 under titeln C. J. L. Almqvist,
monografi. Bland annat fins här en uppsats om statsreligion ***,
hvari författaren varmt, ädelt och slående betonar att de
religiösa åsigterna, likasom allt vetande för öfrigt, böra vara
underkastade utvecklingens begrepp och ej reglementeras i
statskyrkans dogmer. »Då alla tidens ojäfvade vitnesbörd
bevisa» — utbrister han här — »hvilken hög förkofran
vetenskaperna om allting i verlden vunnit genom att öfverlemnas
åt forskningens fulla frihet (hvilket är detsamma som att öf-
* Då den skulle utkomma, affischerades det på husknutarna i
Stockholm med angifvande af dag och timme.
** 1840 nödgas P. G. Ahnfelt, i bref till Wieselgren, gifva Palmblad
rätt i hans angrepp mot Almqvist. »Det är bra fatalt», säger han, »och jag
ser ej annan hjelp för vår vän än en uppriktig bekännelse inför hela
allmänheten, men det äpplet blir väl för surt att bita i».
*** Först tryckt i Aftonbladet 1843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
