C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet / 195 (1876) Author: Arvid Ahnfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Flykten från fäderneslandet Almqvists sista lefnadsöden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för uppmärksamhet, i synnerhet då han såsom i den framstälda
situationen, befarade angrepp på sitt gods och guld. Hans
karakter är, vid en fullt opartisk undersökning af förgiftningsmålet,
af vigt att hågkomma,
ty då den gamle
procentaren såg sig på
väg att förlora
penningar, var han i stånd
att af hämnd tillåta
sig hvad som helst.

Ryttmästare von Scheven, värjande sig emot kraf. Ledamot af Riddarhuset 1844—45.

Född år 1775, lär
Johan Jakob von
Scheven, som med
ryttmä-stares afsked afgick ur
krigstjenpten 1805[1], i
sin ungdom hafva varit
en briljant
salongshjel-te. Med tiden blef han
svedenborgare,
cyniker och ockrare. I en
högst besynnerlig
bref-vexling, förd på
1830-talet mellan v.
Sche-ven och den bekante
svärmaren Tybeck,
utlåter sig Scheven
någon gång 1 bunden
form, och utbrister till
försvar för sin cynism:

»Äfven jag var i Arkadien född,
och äfven jag var petit-maître,
och kärnan var af skalet stödd.
Men sorgen kom, och sorgen fräter —
och med Arkadien jag förgäter
det skal, hvars kärna är förödd».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>