Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Flykten från fäderneslandet Almqvists sista lefnadsöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besinningslöst och Utan beyis skyllt sin nästa för tjufnad,
giftblandning och namnförfalskning, och som jdå lära komma att
stånda samma ansvar, som de sjelfva yrkat Detta är det
juridiska af saken. Det moraliska onda, som de beredt mig
och mina stackars hemmavarande, är oberäkneligt, och för
mycket upprörande att vidare nämna».
På det ohållbara i denna förklaring af Almqvist behöfva
vi icke inlåta oss. Genom sammanställning med hvad vi i
det föregående anfört, kan läsaren sjelf afgöra huru mycket,
eller rättare sagdt, huru litet som talar för Almqvists
skuldfrihet. Det fullkomligt obesvärade sätt, på hvilket han nekar
till allt, äfven till det, hvarpå bevisen äro solklara, vitnar
svårare emot honom, än någon annans intyg*.
Det var den 11 juni 1851, som C. J. L. Almqvist för alltid
lemnade sin födelsestad. Den dagen hade en hel mängd
raenniskor infunnit sig vid Skebäcks lastageplats utom Örebro
för att möta ångbåten från Stockholm.
»Hvad! Ni här, hr regementspastor?»
Almqvist var helt allvarsam, kanske också något besvärad,
men helsade väniigt och frågade helt plötsligt:
»Säg, brukar man omtala i Örebro tidning, att resande
så här komma till staden?»
* Blott inför Thomander kunde Almqvist icke helt och hållet
upprätthålla sitt mod. Det fins ett bref, dateradt London den 3 juli 1851,
som lyder sålunda:
»Detta bref sändes ifrån London med en Bremer sjökapten, som
lofvat befordra det fortare än med den vanliga posten. Bevisa nu en
f. d. vän den tj ensten att o fördröj ligen skicka inneliggande bref med
Göteborgsposten till Stockholm. Du måste lägga ut postpengarna härtill,
ehuru brefvet är drygt; men jag eger ingen enda svensk skilling-sedel
att lägga inuti härtill. Du är Domprost: jag vet att du gör hvad jag
ber dig om!
Love,
litei bättre ån sitt rykte.»
Underskriften skulle möjligen kunna tolkas som ett ironiskt öfvermod,
men vi äro benägna att i hela ordalydelsen se ett slags vemodigt
erkännande, att det var illa stäldt, om än icke så illa som man trodde.
Ahnfelt-. C. % L. Almqvist. *5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
