Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils.
Du var så förtviflad när hunden dog, och då
lofvade jag–-
Viola.
Att vara i Caros ställe — ja, så var det.
Och du höll ord. Du skyddade mig från hvarje
fara, fann dig i hvarje nyck, följde mig hvart jag
gick, vakade när jag sof och mins du — du
fick vara hur ond du ville, så kom du ändå
genast bara jag ropade: Caro ici! Nå, mins du,
när jag en gång ställde dig midt i en snödrifva,
hällde vatten öfver dig och lät det frysa till
is för att få en »lefvande snögubbe» (skrattar
muntert). Jag var allt stygg emot dig ibland.
Nils.
Det gjorde ingenting. Jag tyckte om det–-.
Du har blifvit blek.
Viola (vaknar upp som ur
en dröm).
Tycker du? Ja, åren förändra. Vi ha inte
sett hvarandra sedan mitt giftermål. Det är nu...
Nils.
5 år, 3 månader och 4 dagar sedan.
Viola.
Du för lika noga räkning som efter en död,
Nils. Nå du har väl öfvértagit hemmanet nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
