Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björnklo (med tonvigt).
Det är mycket naturligare att gråta af sorg.
•Men du hade ju någonting att säga mig?
Valborg.
Någonting? Det är ju allting. Mina bref
ha naturligtvis aldrig kommit fram. Bref
förkomma ju så ofta på resor. Dessutom var jag
så oviss på adresserna. . (blygt), .Men du frågar
inte huru någon mår–?
Björnklo.
Någon? — Jaså — ja! — Jag skulle bra
mycket föredraga, att det vore ingen.
Valborg.
Sixten!
Björnklo.
Se så, lugn! Du känner mitt sätt.
Valborg.
Han är så förtjusande, så lik dig och så
förståndig. Ingen känner ditt namn, inte ens
presten. Det föreföll mig som en profanation att
nämna det.
Björnklo.
Stackars barn!
Valborg.
Ingen, utom mamma, min stackars blinda
mamma, hvars enda glädje jag är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
