Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UNDER STUDENTÅREN (1839-1855) - Tegnérs jubelkrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otålig, skådelysten dagen grydde,
det ljusnade i öster mer och mer,
och sommarnattens lätta drömmar flydde,
de sjönko suckande i jorden ner:
Dem, som ej hastigt nog sig undangömde,
grep solens stråle, och med gyllne spjut
han utan skoning deras hjärtblod tömde
som morgondagg bland lundens rosor ut.
Så voro alla i en blink förströdde,
och blott en enda stod beslöjad kvar;
i all sin glans gick solen upp och glödde
och undrade, hvem denne djärfve var:
En dristig ljungare ur skyn hon sände,
att lyfta täckelset, som hang där än,
men strålen studsande och häpen vände
med bruten pilspets från sin färd igen.
Och fram med ens ur bronsen trädde dragen
af solens sångare i solens glans,
hur lefvande han stod och log mot dagen
midt i ett jubel, likt ett haf i dans:
Det var ett jubel utan gräns och like,
det hade i sig själft sin bäste tolk,
det gick så vidsträckt som ett kungarike,
det steg så högt som stämman af ett folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
