Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - STOCKHOLMSMINNEN - Stockholmsminnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ej pråligt lärdomskram,
det var ej formeln, torr och död,
metall det var, som du oss bjöd
och som togs varm ur degeln fram;
det var ej läxan, stel och tung,
men saftig forskning, spänstig, ung,
som diat ur naturens bröst
och hört sin moders röst.
Ej talets konst dig brydde — men
hvems vann gehör om icke ditt?
Om också i hvardagligt snitt,
nog kändes Hippokrat igen.
Bäst så han stod helt allvarsam,
stack plötsligt bakom skuldran fram
ett barnaöga, himmelsblått,
som log så hjärtans godt.
Men främst du på din utpost fanns,
när handling kräfde mannen hel,
när räddningen var satt på spel,
om ögonblicket icke vanns,
när vågen fräste, stormen röt
och lifvets farkost redlös flöt
bland bränningar på alla håll,
kringkastad som en boll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
