Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade dikter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon ser dess ljufva anlet, än sänkt i sömnens sköt,
det svall af ljusa lockar, som öfver kudden flöt;
höjs ej det gröna täcket lätt som af andetag,
och höres ej därunder ett barnahjärtas slag?
På lyktadt värf hon blickar med stilla välbehag,
men också bädden aldrig stått smyckad som i dag;
hur blomsterdoft och solglans stämt festligt möte här!
»Nu kan min älskling vakna, nu allting redo är.»
Och nu — i andlös häpnad — hon mötes af en syn,
— gled den hit upp ur mullen, steg den hit ner ur skyn ? —
Ett litet barnaanlet tätt invid marmorsten
dök fram ur ljusa lockar, blidt som en stjärnas sken.
Utom sig, på den lilla hon stirrar oafvändt.
Det är ej bländverk, detta, ej dröm — ett under händt!
Och när till slut hon stammar sin döda älsklings namn,
den lilla glad sig kastar i hennes öppna famn.
Och alltsom barnets hjärta mot hennes eget slår,
hon underbarligt styrka och lifsmod återfår;
och hennes arma hufvud, omtöcknadt, centnertungt,
begynner långsamt klarna och kännas fritt och lugnt.
Den ros, som skönast lyste på hennes dotters graf,
nu bröt hon utan tvekan och åt den lilla gaf,
som sen till leken åter sprang helt förnöjd sin kos;
men såg än skyggt tillbaka, än på sin hvita ros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
