Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosauppsatser och tal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tordyflarna tyckas just vara till för att krossas
under vagnshjulen — och ändå hafva de vingar. Så
dumma de äro, som någonsin röra vid jorden!
Kan man ej tänka så ringa, så lågt om sig själf,
att man nästan blir hvad man tänker sig vara?
Kan man behärska sig själf, så följer däraf, att
man mer eller mindre behärskar andra.
Ingenting rörer oss mera än en med möda
undertryckt känsla. Klädd i denna försakelsedräkt,
appellerar den till vårt innersta väsen.
När man ser människorna bedraga eller
oförsonligt fara ut emot hvarandra, måste man ej
ovillkorligt tänka på dessa usla lifstidsfångar, som lura
och bestjäla hvarandra, eller på vanskapliga, som
förhåna hvarandras lyten?
De flegmatiska temperamenten underhålla så jämnt
lifslågan, att den ej stundom flammar upp med farlig
våldsamhet, stundom brinner så matt, att den hotar
att slockna.
Försätt för ett ögonblick en balklädd, vederbörligen
dekolletterad dam i en trång, anständig krets — hon
skall själf finna, att hon framkallar skandal; men på
balen, bland alla de andra, skulle hon ju nästan vålla
skandal med en sedesam klädsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
