- Project Runeberg -  Dikter tal och minnesanteckningar m. m. /
201

(1893) [MARC] Author: Anders Anderson With: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosauppsatser och tal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och klarhet och urarta ej till tomt bildprål. Han
älskar sitt ämne så högt, att han vill på bästa sätt
pryda det, liksom en moder någon gång slösar med
prydnader åt sin älskling, om det därvid också kunde
hända, att ett och annat smycke med bättre rätt
tillhörde den visserligen allvarsammare och värdigare
men likväl praktlystna systern, det högtidliga talet,
än sången, denna lifliga fågel, hvars smycke är det
skimmer, som vid de djärfva vändningarna kastas med
solstrålen tillbaka från de färgrika vingarna. — Såsom
prof på en lycklig, i raskare drag och med säker
hand utförd karakteristik tror jag mig kunna hänvisa
på den vackra minnesrunan öfver Agardh.

Tillsamman utgöra dessa sånger en rad af
festsalar, där marmorstoderna kanske här och där stå
något för tätt inpå hvarandra och där det ibland vill
synas, som om de olika salarna i anseende till
anordning och utsmyckning ej nog skilde sig från
hvarandra. En af dem har till öfverskrift: Svea och Hellas,
och i viss mening kunde man sätta denna inskrift
öfver ingången till dem alla. Icke blott därför, att
det svenska ämnet öfverallt är genomväfdt med en
grekisk bildvärld; men lugnet och klarheten, formens
felfrihet, tankens plastiska utprägling förråda ett
helle-niskt ursprung.

Svea och Hellas! De stodo för honom
sammangjutna icke blott i en skön drömbild men i en verklig
förening, och det lefvande uttrycket däraf var den
gustavianska sångaråldern. Huru gärna blickar han
icke därför bort till en tid, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:58:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aadtom/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free