Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosauppsatser och tal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringare, som 0111 den hade af detta behof för sitt
eget bestånd. Sedan vi mättat våra ögon med
betraktandet af de högsta bergsspetsarna, sänker sig
blicken småningom nedåt till den fortlöpande
bergskedjan, som förenar dem. Ligger det då ej ett
misskännande af de stora krafternas betydelse, lika väl
som af de ringares, ej mindre i denna klagan öfver
diktens armod under en viss tid än i den tröst, som
säger: vi hafva våra stora skalder, låtom oss hålla
oss till dem, vi hafva i dem nog och öfver nog; äro
de verkligen stora, så växa vi dem icke så lätt öfver
hufvudet; var den tid, som förlidit, en rik tid, så har
den lämnat åt oss ett arf, som räcker till att lefva af,
så att vi icke behöfva poetiska allmosor.
Och likväl, månne det så förhåller sig, att de
stora, med yppig alstringskraft begåfvade diktarne
likasom utarma marken rundt omkring och förkväfva
den svagare växtlighet, som vill spira upp i deras
omgifning? Månne de icke snarare framkalla och
skydda den? Utan tvifvel: de skapa icke blott själfva
så mycket skönt; de lifva äfven den torftigare
bild-ningsgåfvan och locka dess yttringar i dagen. De
icke blott sjunga, de uppväcka äfven sång rundt
omkring sig. Och är det icke, som om deras egen bures
af och återljöde i detta jubel af sammansmältande
stämmor, af hvilka så många icke hafva anspråk på
att särskildt urskiljas men utgöra likasom nya, otaliga
vägar, på hvilka de utkorade diktarne tränga sig in i
folkets hjärta och medvetande?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
