- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
85

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

valet af medel för omvändelseverket. Han började icke omedelbart
med teologien. Han satte icke ens bibeln i Struensees hand, förr än
lian trodde honom vara tillräckligt förberedd för att läsa den med
vördnad för dess sanningar. Såsom hjelpmedel till donna förberedelse
rekommenderade han hos honom först i en bestämd ordningsföljd
Jerusalems, Eeimarus, Gellerts och dylika mäns religiöst moraliska
skrifter — med den bästa framgång, såsom han tyckte sig märka.

Goethe anmärker, att det var lätt för Munter att omkullslå
Struensees svaga metafysiska system, men att han dock blott satt en
hypotes mot en annan och utstoflerat sin hypotes med godtyckliga
begrepp och konstord, ”hvilka Struensee säkerligen icke förstod eller
åtminstone fattade i samma mening som hans motståndare.” Han har,
menai Goethe, försummat att visa honom religionen i hennes enkelhet
och att nära hennes gnista i hjertat i stället för att blåsa upp
fantasiens lågor. Han jagade Struensee formligen och med största hast
igenom dogmernas lära, som dennes nyktra förstånd dock aldrig
kunde begripa. Uttröttad, lät Struensee sin motsägelse falla, emedan,
såsom han, enligt Munter, uttryckte sig, saken hade alltför stor
auktoritet, för att han skulle ha kunnat förneka den för dess
obegriplighets skull. Slående yttrar derför Goethe: ”Struensee var lika så litet
filosof, som hr doktor Munter tyckes vara det; och sannerligen hade
den ene eller den andre varit det ett enda grand mera, skulle de
aldrig ha kommit till rätta med hvarandra”.

Afven den på Munters begäran nedskrifna och till hans tryckta
anteckningar bifogade ”Egenhändiga berättelsen af grefve Struensee om
det sätt, hvarpå han kommit till ändring af sina åsigter om
religionen” (den 23 april 1772) är ingenting mindre än ett bevis på en med
full öfvertygelse skedd omvändelse till kristendomen. Visserligen kan
man i dessa Struensees sjelfbekännelser se en autentik bekräftelse af
den Munterska berättelsen. Men hvad båda dessa dokument framför
allt visa oss är Struensees utomordentliga, just i fängelset på nytt
vaknade känslighet. Rörd af Munters deltagande ord, hade han då, så
väl som sedermera, vid alla tillfallen tårar i ögonen. Han for
tillsammans, då Munter underrättade honom om den förre ministern grefve
Bernstorffs kort efter hans tillfångatagande inträffade död och gret då
han erfor, att Bernstorff redan hade erfarit hans öde. Men ingenting
smärtade honom så mycket, som att han dragit sina vänner med sig
i förderfvet. Genom medvetandet häraf sårades hans samvete på det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free