Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pension; och för det att én dansk sett hans ritningar, så tror man
redan att han kan egalera sin mästare.
Då prinsarne besågo ritareakademien, så blefvo de tillika med
riksrådet Scheffer antagna till honorarie medlemmar i akademien. Jag
har knapt sett en sådan glädje, som den gamle grefve Moltkes, att få
visa det nit han egnat ett otacksamt land. Han gick ännu som en
skyddsgud ibland den uppväxande ungdomen, som suckade för sitt öde,
och som kanske får lägga bort penseln för att gripa till musköten.
Dagen derpå voro prinsarne och besågo kung Fredrik d. 5:tes statue
equestre, som endera dagen blir färdig. Då en staty skall slutas, så
är det alltid en öppning på ett ställe, som skall slutas till och som
endast varit öppet för reparationers skull, som ock att borttaga det
som vid gjutningen är qvarblifvet; detta sker alltid med en sorts
ceremoni, och satte prinsarne, riksrådet Scheffer, Sprengtporten, grefve
Moltke, fransyske ministern Markis Blosset och jag hvar sin skruf och
tillslöto statyen. Jag berättar endast denna anekdot till att visa det
värde de sätta på våra prinsar; ingenting hade varit naturligare än
att en son gjort detta på sin fars staty, men man glömde detta och
lät konsten och vetenskapen sjelf tala, som begärde en kännare och
beskyddare i dens person som är det. Om några dagar resa vi hän,
då skall jag ifrån Hamburg skrifva ett långt och omständligt bref.
Hamburg den 27 dec. 1770.
Min bäste vän Gjörwell! Vid min hitkomst hade jag den
fågna-den att undfå ett bref n:o 3, tillika med den detaljerade journalen ni
varit så god och gifvit ei- tid att skrifva. Gud gifve jag vore mindre
brydd med min syssla, bodde bättre, med ett ord, rådde mig mera
sjelf, så skulle jag vara äfven så flitig, men allt detta felas mig, och
jag letar efter tillfällen att få skrifva de få ord jag skrifver; jag vet
att jag borde låta er få veta hvad som passerar, det skall jag ock en
gros göra, men detaljen är mig omöjlig.
Nu skall jag svara på några edra frågor. ’Jag går helt och
hållet förbi resjournalen, hvarken mins jag dato eller nattläger, inte har
jag annoterat det, ej heller vill jag minnas det. Gud gifve jag
mindes angelägnare saker. En landsväg, hvars make i verlden icke fins
att vara elak, är icke mycken åtanke värd; städer der jag betalt elak
mat dyrt, och slott som äro äfven så fula som ängsliga, detta är unge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
