- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
191

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kring sig personer, för hvilka han visade afsky och motvilja, utom
öf-vorhoimarskalken C. E. von Schack; men denne motsvarade så föga det
förtroende som visades lionom, att han endast handlade efter andras
vilja och godtfinnande och genom sin makt öfver konungen tillköpte
sig enkedrottningens nåd och statssekreteraren Guldbergs vänskap,
hvarigenom hans kassa vann ansenligt. Huru föga undseende man
visade konungen, synes bland annat deraf, att en af de första
föreskrifter, som unga, nyblifna pager erhöllo var, att de icke skulle svara
konungen, när han talade till dem, och icke uträtta hvad lian bcfalde,
så vida icke befallningen upprepades af någon annan.

Enligt en i Februari 177’J utfärdad förordning skulle alla
statsangelägenheter gå genom geheimpstatsrådet, till hvilket kollegierna
skulle referera. Men småningom började man afgöra allting genom
ka-binettsorder, som författades af statssekreteraren och förelädes konungen
till underskrifvande af öfverhofmarskalken,’ ända till 1783, då denne
hade låtit konungen underskrifva ett obetydligt dokument, som icke
hade gått genom statssekreterarens händer. Detta ansågs för en så
stor förmätenhet, att arfprinsen Fredrik från den tiden tog de
kabi-nettsorder, som voro af betydenhet, med sig i geheimestatsrådet, der
de lågo under hans hatt, till dess ministrarne voro borta, då han lät
dem nnderskrifvas af konungen. Dessa kabinettsorder växte dagligen
så, att kollegiernas hela refererande icke allenast som oftast bestod i
att framlägga dessa underskrifna order i statsrådet, utan att till och
med många af dem icke ens kungjordes för ministrarne. Det värsta
härvid var, att vid deras utfärdande icke rättvisan utan gunst och
rekommendationer gjorde sig gällande till förfång för många förtjenta
personer.

Nästan alla saker afgjordes och beslötos af Guldberg efter
öfver-läggning med enkedrottningen, arfprinsen Fredrik och stundom
general Eichstedt, som man icke vågade gå förbi, ehuru man i sitt hjerta
hatade honom; och då en hand städse måste tvätta den andra ren, så
gaf han efter for dem, för att de skulle gifva efter för honom igen;
hvarigenom det blef så mycket flere kreatur, som måste hjelpas fram,
och när det icke fans någon plats för dem, så måste erfarna och
förtjenta män vika för oerfarna och mindre dugliga, men på det att icke
de förre skulle klaga och ropa öfver våld och orätt, fingo de stora
pensioner till obotlig skada för land och rike. Otroliga summor utdelades
årligen såsom gratialer och pensioner; fans det ingenting i kassorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free