Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niga ansökning. Hans maj:t försäkrade mig på dét mest positiva vis,
att innehållet deraf nådigst skulle blifva uppfyldt, så snart sakerna i
Pommern kommit i ordning; hvarpå konungen gaf mig sin hand att
kyssa.
Endast några få dagar efter detta samtal, fick hofstallmästaren
baron Essen konungens diplom på samma län, hvarom jag anhållit,
men det ratio status ej tillät att bevilja mig, annorlunda än på
kun-lig parole.
Hade baron Essen gjort riket utmärkta tjenster, eller om han
åtminstone varit stadd uti tryckande behof, ville jag ingenting säga; men
nu, då denne välfräjdade unge mans meriter endast hörde till hof- och
stallstaten, och han långt tillförene af kungliga välgerningar blifvit
öf-verhopad, så kunde det honom lemnade företräde väl ej annat än såra
mig, helst som det innefattade en dubbel dementi på konungens ord,
först i Fredrikshamn och nu senast i Stockholm.
Okunnig, då för tiden, om detta hans maj:ts förhållande, men
ledsen att utan göromål vistas i Stockholm, begärde jag tillstånd
att fara till Upsala, der jag förut icke varit. Det fick jag, och jag
minnes ännu med nöje denna epok af några månader, emedan jag
derunder njöt en ledighet att studera, den jag då ej smakat på hela
13 års tid.
En sammankomst af Svenska akademien, som jag aldrig förut
bevistat, förmådde mig att fara till Stockholm, dock i tanke, att endast
uppehålla mig der ett par dagar.
Samma dag var cour på slottet; min skyldighet fordrade således
att mig dervid infinna. Konungen behagade mycket nådigt tilltala
mig, samt befalde att jag i staden skulle qvarstanna. Några dagar
derefter kallades jag till hans maj:t, till enskildt samtal.
Första frågan var om baron Sprengtportens tillämnade
ambassa-dörskarakter, den danska hofvet ej ville veta utaf, så väl derför, att
Ryssland sådant misstyckte, som ock för att slippa kostnaden utaf att
hålla en ambassadör i Stockholm, då ingen menniska douterade sig
derutaf, att konungens fintliga egenkärlek skulle finna sin räkning vid
att skicka en ambassadör, utan att få en sådan tillbaka. Jag vågade
föreställa hans maj:t, å ena sidan, onödigheten för riket af denna
nyhet, å den andra, omöjligheten för mig att den på något sätt befordra.
Straxt gick konungen öfver till ett annat ämne, nämligen till den
då å bane varande försäljningen af prinsessans rättigheter, såsom nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
