- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
289

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.Men konungen fordrade af prinsen, att han skulle hålla sig
utanför honom icke vidkommande diplomatiska förhandlingar och
öfver-lomna krigets förando åt Fredrik af Hessen, när denne kom till Norge.
Han hade tydligen farhågor för de planer, hvilka hystes af ett stort
parti i Sverige, att prinsen skulle taga med sig Norges rike, hvilket
skulle förenas med Sverige. Samma planer fullföljdes i Norge af grefve
Wedel Jarlsberg och hans parti. Konungens missnöje med det
inflytande, prinsen såsom ståthållare i Norge utöfvade, växte dagligen.

G«.nom licensbref och andra friheter, som lättade de band, hvilka
tryckte handeln, sökte konungen stilla missnöjet i Norge och lyckades
äfven någorlunda deruti. Fredrik VI önskade nu att så hastigt som
möjligt fö fred med Sverige. Den 28 Augiisti proklamerades Kristian
August formligen såsom Sveriges tronföljare. Men äfven efter denna
tid uppehöll han sig i Norge för att öfvervaka fredsslutet med
Danmark, ehuru hans förhållande till Fredrik VI fortfor att vara
obehagligt. Den 10 December 1809 slöts freden i Jönköping mellan
Danmark och Sverige, som lemnade de gamla förhållandena oförändrade.

Såsom svensk kronprins vann Kristian August (Karl August,
såsom han numera kallade sig) i hög grad folkets tillgifvenliet och
utöfvade ett vigtigt inflytande på regeringens gång. Men hans bana i.
Sverige blef, som kändt är, helt kort i det han plötsligen dog den 28
Maj 1810.

Vid det svenska tronföljarevalet efter Karl Augusts död följde
det af sig sjelft att hans vänner och anhängare strax måste tänka på
hans broder hertigen af Augustenburg. Karl XIII sjelf hade icke,
åtminstone under sin svaga ålderdom, någon sjelfständig vilja eller
motståndskraft. Hans mening var deras, som för hvarje tillfälle
beher-skade honom, och ännu var makten hos Adlersparre och männen af
1809. Således måste hertigen från början vinna försprånget framför
alla sina medtäflare. Ingen var verksammare eller ifrigare än
Adlersparre. Redan samma dag, som underrättelsen om kronprinsens död
kom till Stockholm, den 31 maj, vände han sig till konungen med en
rekommendation för hertigen, och dagen derefter meddelade han denne
skriftligen sitt råd och sin mening. Han anmärkte att hertigen var
en älskvärd man, hvilkens kunskaper berömdes af dem, som nyligen
varit tillsammans med honom i Ramlösa, likasom han också i
Danmark hade öfverstyrelsen öfver hela undervisningsväsendet; att
hertigen liknade den aflidne brodern i hårfts färg, blicken och växten och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free