Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ögonblick hon fann att hon icke födt honom till lycka för
fäderneslandet. Prinsarne, hennes yngre söner, följde hennes exempel, i
synnerhet den yngste, hertigen af Östergötland, som var sin moders
gunstling. Denne prins, som var utrustad med alla de fördelar och
gåf-vor, naturen kan skänka, förklarade sig mot konungen utan
förbehåll-samhet och vid hans hof taltes det så fritt mot hofpartiet och
regeringen som på intet annat ställe i Stockholm. — Innerligt ärade och
älskade jag dessa båda furstar och var så lycklig att vinna deras nåd;
drottningen, deras moder, tillbad jag sedan barndomen som en
gud-domlighet, det minsta bevis på hennes ynnest var mig så dyrbart, att
jag ännu med rörelse erinrar mig den outsägliga glädje, jag en dag
kände, då jag med utmärkelse hade tagit en af mina första militära
examina, och min kungliga herskarinna tilltalade mig med synnerlig
nåd och räckte mig ett litet tecken på sitt välbehag. Eders kungl.
höghet torde sjelf nådigst inse, huru stor del dessa mäktiga första
barndomsintryck och känslor må hafva haft i min politiska karrier.
Från mitt femtonde år, efter att hafva tagit examen i
artillerivetenskapen och särskildt i fortifikationskåren tagit officersexamen,
började jag göra tjenst i artilleriet. Icke en gång vid konung Arthurs
runda bord kan riddareandan hafva varit skönare och sannare än i
denna kår. Ingen rättvisa kan tänkas strängare, än den hvarmed denna
kår dömde och bestraffade den minsta fläck på uniformens heder;
intet ridderligt broderskaps ande kan vara innerligare än den, som
förenade dess medlemmar. Då min faders minne ännu var kärt och
vör-dadt derstädes, upptog man mig med godhet och ingaf mig samma
ande, som besjälade mina kamrater. Landet hade fred under de
första åren af min militärbana, tjensten upptog icke hela miri tid, hvaraf
jag använde stor del till läsning och i synnerhet föranleddes jag af
böjelse att idka de sköna vetenskaperna, hvarunder jag af de gamles
skrifter, af främmande länders och till och med af en del af Sveriges
dåvarande literatur insöp ännu mera af den riddareanda och
frihets-kärlek, som på samma gång var artillerikårens esprit. Sålunda
för-flöto flera år. Jag är af naturen mycket het och häftig, tont ou rien
har under hela mitt lif varit mitt valspråk och jag har aldrig kunnat
hängifva mig åt menniskor, saker eller meningar utan helt och hållet.
Sålunda var jag äfven med hela min själ fästad vid mina vapenbröder,
jag kunde med glädje hafva utgjutit min sista blodsdroppa för dem,
och hvarje deras sak var också min. Jag var nog lycklig att min hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
