Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag drömde aldrig om, att det ej var lians lands bästa, utan blott
lians egna firegiriga planer, lian liade fur ögonen, då han önskade sätta
big i spetsen för oppositionens militära operationer och begagnade oss
andra unga dårar och vår brinnande entusiasm som medel till att
uppnå sina egna egennyttiga afsigter, livilket han sorgfälligt dolde för
mig, som var så långt ifrån att hysa någon äregirig tanke, att alla
mina vänner kunna intyga, att jag vid alla tillfällen endast tänkte på
att blifva befordrad vid ett regemente i någon af provinserna, der jag
i fredstid kunde sysselsätta mig med landtbruk och endast i krig
såsom soldat tjena mitt fosterland.
Emellertid lörgingo ett par maskeraddagar på samma sätt som
dfii förra. Jag önskade nu återigen resa till landet, då mötestiden
nirmade big och jag dessförinnan ville helsa på en syster, som jag
älskade mycket varmt, hvartill äfven kom att både Ribbing och jag
började inse planens omogenhet och önskade båda kunna draga oss
tillbaka. Jag förklarade derför för Lilljehorn, att jag beslutat mig för
att resa min väg, men han ogillade med häftighet mitt beslut, och
lorstod så väl att träffa min militära point cVhonncur, att jag såg
mig nödsakad komma tillbaka till nästa maskerad, på hvilken jag äf_
ven i anledning af mitt löfte infann mig i Stockholm, oaktadt jag
trodde, att samma maskerad skulle aflöpa lika fredligt som de
föregående. Jag mötte Lilljehorn på gatan och han stämde möte med
mig hos general Pechlin till middagen. Jag fästade icke någon
uppmärksamhet härvid, då sådana möten hos general Pechlin voro rätt
vanliga. Men ganska förundrad blef jag, då jag på Riksgäldskontoret,
•der jag hade några göromål, träffade baron Bjelke (som var riksens
ständers fullmäktige derstädes) och denne man med entusiasm
omfamnade mig och sade: "Vi träffas i middag hos Pechlin.” Några ord,
han på samma gång lät falla om sig och sina vänner bland Stockholms
borgerskap, öfvertvgaae mig om, att han var en af de invigde, livilket
jag förut icke hade vetat, och hvilket förundrade mig, då denne baron
Bjelke, en man mellan 50 och 60 år, mycket älskvärd och begåfvad,
hade det felet att icke vara diskret. Då salen var full af folk, och
han talade temligen högt, kunde jag icke förskaffa mig vidare
upplysning af honom, utan gick min väg med hufvudet fullt af tusen
betraktelser. Jag ilade till Ribbing; han var icke hemma, men hans
betjent sade mig, att jag skulle träffa honom hos general Pechlin på
middagen. Ändtligen slog då denna middagstimme, jag kom till ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
