Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrde mig. Då jag gick från major Hartmansdorff, förde min väg mig
förbi det präktigt upplysta och med vakt omgifna operahuset. På
opera-och maskeraddagarne superade Gustaf den tredje i den för konungen
inrättade våningen i operahuset. Yid denna anblick greps jag af den
vildaste entusiasm, den fara, som jag af kärlek till fäderneslandet
utsatte mig för, visade sig nu för mig från en så skön sida, som man
ondast med rena afsigter och i ungdomens hetta kan känna, och
hänförd utbrast jag för mig sjelf i denna vers af Voltaires Mort de César:
C’est hasarder beaucoup; ses ardents satellites
Partout du Capitole occupent les limites.
Notre mort, mes amis, parait inévitable,
Mais qu’une telle mort est noble et désirable!
Qu’il est beau de périr dans des desseins si grands !
Upptänd af dessa föreställningar, kom jag upp till min förenämde
vän. Han var okunnig om min kännedom af konspirationen, men ville,
liksom varnad af en aning, på intet vilkor tillåta mig gå ifrån sig,
och då han hörde att jag ändtligen ville på maskraden, ville han
nödvändigt följa mig. Med största möda lyckades jag afhålla
honom-der-ifrån och fick lof att slippa ut. Full af mod och värme ville jag skynda
bort till Ribbing, med hvilken jag skulle göra sällskap, men då jag
kom utanför min kusins rum och ville gå ut för hans trappa, kände
jag att något med häftig styrka höll mig tillbaka i mina kläder; jag
såg mig om, men ingen var bakom mig. Förundrad deröfver,
fortsatte jag min väg utför trappan med den största ansträngning, då detta
obegripliga — jag vet icke hvad — höll mig med en sådan fysisk kraft
tillbaka, att jag beliöfde en förunderligt lång tid att gå ned för ett
tjog trappsteg. Jag greps af en smärtsam aning; en ungdomsidé, som
i mitt land är mycket allmän, om andars inflytande på vårt öde,
fram-stälde sig för mig; jag var på väg att vända om och gå upp igen,
då den militära äran i detsamma ljöd för min själ och med Turennes
bekanta utrop: tremble-tu, pauvre squelette! slet jag mig lös och ’
sprang ut på gatan. I samma ögonblick var hela förtrollningen slut
och jag befann mig fullkomligt i min förra stämning. Jag ilade till
Ribbing, upprepade för honom de ofvannämda Voltaireska verserna, och
kl. 12, som var rendez-vous-iifan, infann jag mig i maskeradsalen.
Få minuter derefter försiggick det olyckliga skottet, en del masker
störtade ut, men jag stannade qvar för att samla pålitliga underrättelser.
Derpå stängdes dörrarne och alla demaskerade sig. — Här må jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
