- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
319

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bref uttalade han såsom sin öfvert}*gelse, att de tre skandinaviska
folkens välfärd berodde på ”den nfinnaste förening dem emellan.” ”Jag
vågar smickra mig med/’ fortior han, ”att ers majestät delar denna
öf-vertygelse. Ers majestät känner alltför väl nordens historia för att
icke vara öfvertygad om, att söndringen mellan nationer, som äro så
nära beslägtade, som ha samma religion, ursprungligen samma språk,
nästan samma seder ocli vanor, har varit orsaken till deras olyckor
och deras svaghet. Jag kan således icke behöfva ingå i många
detaljer för att öfvertyga ers majestät om, att ers majestät skall göra sitt
namn odödligt, och att kommande slägten i de nordiska rikena skola
i evärdliga tider välsigna ers majestäts minne, om ers majestät griper
det tillfälle, som erbjuder sig, och som i detta ögonblick erbjuder sig
under förhållanden, som kanske aldrig mera skola blifva så gynsamma,
för att för alltid göra slut på söndringen mellan folk, som i grunden
äro bröder, och som alltid hade bort räcka hvarandra handen för att
ömsesidigt stödja hvarandra.” Derefter anhåller han, att konungen måtte
gifva honom sitt förord hos ständerna vid det stundande
tronföljarva-let och derigenom öppna utsigten till en ständig förening mellan de
tre nordiska folken. ”Det är endast derför,” säger han, ”att försynen
satt mig i en ställning, der det år en pligt för mig att arbeta på
deras lycka, som jag eftersträfvar den svenska nationens röster, en
nations, som har så många anspråk på min aktning.” Slutligen gifver
han försäkringar om den trohet, med hvilken han ville upprätthålla och
handhafva Sveriges grundlagar.

Den 19 juli kom hertigens kurir med det förut omnämda
bref-vet till Fredrik VI. Denne gladde sig mycket öfver detta bref, som
undanröjde all fruktan för en obehaglig rivalitet. Men snart visade
det sig, huru föga allvarligt menade hertigens försäkringar voro.
Sedan han tagit kännedom om konungens förut nämda bref till hans
gemål, skref han ett bref till Karl XIII, hvari han på vissa vilkor
antog dennes tillbud att förorda hans val, och detta bref lät han Holst
läsa, så att denne i hvad fall som helst kunde muntligen upplysa, livad
som var hertigens verkliga önskan. Holst skulle på genomresan genom
Köpenhamn förelägga Fredrik VI en kopia af brefvet och öfverlemna
åt denne att afgöra, om han skulle resa vidare med brefvet eller lemna
dpt qvar och tillsvidare framföra ett muntligt ”afslag”. De af
hertigen uppstälda vilkoren voro rent illusoriska. Valet skulle nämligen
trälla för hans person och lifstid, och derefter skulle det bero på Sve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free