Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta var vill kanske mindre välbetänkt, ty, som man vet, hade
redan nu någon afvoghet börjat att förspörjas mellan franska och
svenska reeerinsrarne, och som man misstänkte Mörner for att vid univer-
O o
sitetet hafva insupit något for mycket frisinnade idéer, sil afhörde
konungen hans begäran med en viss surmulen uppsyn, men beviljade dock
den sökta nåden. I december månad samma år erhöll Mörner således
fria rum vid Karlberg, der han dock sjelf bestridde omkostnaden för
den privata undervisning han erhöll. Den 20 juli 1803 fick M.
tillstånd att på 2 års tid antaga utländsk tjenst, hvarmed följde ett
en-skildt rekommendationsbref, enligt konungens befallning, uppsatt af
dåvarande kanslipresidenten v. Ehrenheim till ministern i Paris baron
Ehrensvärd, med tillstånd för Mörner att söka inträde i fransk tjenst,
dock ej i lägre grad, än den han innehade i svenska arméen.
Den 15 augusti 1803 afreste Mörner sjöledes till Köpenhamn*
men i anseende till svårt väder anlöptes Helsingör först den 22
september, hvarifrån landsvägen togs till Hamburg, Münster, Diiseldorff, Aachen,
Lille och Amiens. Ankomsten till Paris skedde den 7 november. Den
0 i samma månad sammanträffade M. första gången med ministern
baron Ehrensvärd, som yttrade att han ansåge det snart sagdt
omöjligt att för närvarande erhålla plats i franska arméen samt att nu mera
en rekommendation af Gustaf Adolf snarare skulle leda till men än
fromma för den sökande.
Knappast fjorton dagar derefter förestäldes M. för förste konsuln,
med hvilken han dock endast några få ögonblick samtalade.
I början af mars månad 1S04 spridde sig, hastigt som en
löpeld, ryktet om en sammansvärjning mot förste konsuln. Prinsen af
Enghien, hvilken misstänktes för att vara ledare för denna
sammansvärjning, fusillierades den 21 mars. Begrafningen följde omedelbart
derelter i St. Vincennes.
Då Gustaf Adolf erhöll underrättelse om prinsens häktande
af-sände han genast öfversten m. m. grefve Tavast för att hos Bonaparte
söka utverka prinsens frigifvande, men, tyvärr ankom han alltför sent,
ty den stränga blodsdomen var redan verkstäld. Detta drag från
Bo-napartes sida underblåste ännu mera den låga af hat, som hos den
svenske konungen redan långt förut var inrotad. Den spänning, som
häraf blef en oundviklig följd,- inverkade betydligt på de för tillfället
1 Paris vistande svenskar. De anbefaltes att undvika Bonaparte, ehuru
han visade dem all möjlig välvilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
