- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
342

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Adolf förklarade sedermera öppet att lian med välbehag
ansåg de landsmän, hvilka lemnade ett land, der så farliga (frisinnade)
tänkesätt promulgerades. Ministern baron Ehrensvärd lemnade kort
härefter Paris, och Åkerblad, hvilken under tiden blifvit nämnd till
legationssekreterare, fick det för honom smärtande uppdraget att anbefalla
de ännu i tjenst varande svenskar ’att i början af juni [månad lemna
Frankrike.

Sedan Mörners lifligaste önskan att blifva i fransk tjenst anstäld
sålunda icke kunde uppfyllas, anträdde han i juni hemresan till
fäderneslandet. Vägen togs genom Metz, Strassburg, Worms, Maintz,
Frankfurt, Eisenach, Leipzig och Dresden, derifrån en utvandring
gjordes till det s. k. Sachsiska Schweitz. Under denna utfart hade
Mör-ner ett småroligt äfventyr. Konung Gustaf Adolf reste ofta i Tyskland
under namn af svensk adelsman; då M. nu visade sitt pass i
fästningen Königstein, trodde kommendanten, att det var konungen, emedan
kurfursten gjort honom uppmärksam på att Gustaf Adolf skulle komma.
Detta inträffade ock påföljande dag.

Vidare fortsattes resan till Berlin, Stralsund och i slutet af
december månad år 1804 anlände M. till Upsala.

Redan år 1805 kunde man förutse att Gustaf Adolf emot allt
sundt förnuft skulle söka att afsätta Frankrikes kejsare. En oafvislig
följd häraf blefve naturligtvis krig mellan Sverige och Frankrike och
vid sådant förhållande kunde icke komma i fråga för M. att antaga
fransk krigstjenst.

Den genom Gustaf Adolfs ifriga bemödande hopskrifna och från
Regensburg utgifna pamfletten kunde icke annat än öka den redan
rådande bitterheten. Det var ju en sorts krigsförklaring. De franska
tidningarne upptogo den och argumenterade den på ett sätt, som ännu
mera uppretade konungen.

Året 1807 skall alltid blifva märkvärdigt i Sveriges annaler.
Napoleon, ehuru segrande, tillbjöd Sverige mera än hvad vi kunde önska.
Glömmande de oförrätter han af Gustaf Adolf lidit, låtsade han nu
mera icke märka dennes lika så fruktlösa, som vanvettiga försök. ”Ödets
man” kunde endast af ödet sjelf störtas.

Någon tid efter krigets utbrott erbjöds Mörner en adjutantsplats
hos generalen m. m. F. Wrede, hvilken han (1807) genast antog. I
denna egenskap mottog M. ensam tjenstgöringen för yttre ärendena
samt bevistade Stralsunds belägring. Efter general Wredes digraciering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free