- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
365

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och konungen voro deremot ville han aldrig emottaga kronan. Åt sitt
nya fädernesland kunde prinsen skafta l:o Åtta millioner francs att
inom sex månader nedsättas uti svenska riksgäldskontoret mot 4
procents ränta. ’2:o liqvidering af alla de svenska handlandes fordringar
hos franska regeringen, hvaraf en million francs skulle vid prinsens
ankomst till Sverige kontant betalas och efter fordringarnas totalbelopp
på vederbörande fördelas. 3:o utbyte af prinsens enskilda fasta
egendom uti Frankrike och Hannover emot de domäner uti svenska
Pommern, h. m. fransmännens kejsare der hade bortskänkt.

För att ännu mer öfvertyga ministern, att han anländt i riktigt
ärende visade Fournier ett tandpetarefodral af elfenben, hvarpå voro
prinsessans och prins Oskars porträtter, hvilket han sedermera hade
uppdrag att lemna till baron Wrede.

I sitt samtal med utrikesministern hade Fournier gifvit tillkänna,
att det låg i hans instruktion, att endast meddela sig åt honom; men
detta löfte, gifvet möjligtvis för att ej såsom utländing blifva
bortskickad från Örebro, hölls ingalunda af den utskickade, ty på torg och
gator uppgaf han orsaken till sin ankomst, de stora löften han
medförde åt alla dem af prinsens af Ponte Corvo anhängare, hvilka för
honom voro namngifna. Grefve Engeström ansågs ensam vara den som
häll Bernadottes val tillbaka hos konungen genom sitt inflytande. Den
förres tillgifna infunno sig och bådo honom ändra tänkesätt,
förespeg-lande Adlersparreska partiets hat, hvilket ingenting högre önskade, än
att aflägsna honom från den gunst, hvari han stod hos sin herre. Men
denne hörde icke till något parti: han älskade icke och kände icke
prinsen af Augustenburg, men konungens val hade fallit på den senare
honom oåtspord, och han ansåg det derför vara sin skyldighet att stärka
konungen i sin föresats, att ej gå från sitt ord och förord. Dessutom
var det ännu motbjudande för Engeströms svenska sinnelag, ehuru
Frankrike mycket tillgifvet, att se sitt land beherskas af en fransk
gesta ögonblicket förklarat, att om hela Sverige önskade lians upphöjande på
tronen, .så trodde han sig likväl icke böra gifva sitt bifall dertill, så länge det
stred emot konungens önskan. Då konungen delgaf grefve von Engeström
sin proposition till ständerna mod anledning af tronföljarevalet, sade han
leende: ’’Jag borde låta densamma åtföljas af det tal, som Napoleon höll till
sin unge nevö, då han till honom öfverlemnade storhertigdöinet JJerry. Kom
alltid ihåg att hvar helst min politik och initt likes intresse än må ställa er,
ed ra första pligter iiro mot mig, edra andra mot Frankrike och det tredje
mot det folk, ni blifvit kallad att styra”

Frän Europas hvf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free