- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
385

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

infall, yttrade AYestin: ratt som detta statsråd (pekande på mig)
förmenar, tror jag, mina herrar, för min del, att om vi skola vfilja en
fransk marskalk, sker sådant förnämligast för att hålla herrarnes
värdigheter cch distinktioner i helgd.”

Ibland liera vid detta vigtiga tillfälle existerande händelser blef
mig äfven genom en trovärdig person, som varit närvarande, meddeladt,
att på af kung Karl XIII i statsrådet gjord fråga, hvem ifrån
Stockholms börs blifvit utsedd att intaga AVegelins plats, som blifvit
ut-nämd till talman, statsrådet Rosenblad uppstigit och yttrat: ”En ung
grosshandlare som drifver Bergsunds jerngjuteri, förut redan känd af
e. m. for sina jakobinska tänkesätt.”

Emot aftonen blef allmänna klubben mer än vanligt och hö"st

o o

talrikt besökt, då alla stånd besökte densamma, och hade man utspridt,
att valet skulle genom en allmän acklamation försiggå, då valdagen
supponerades blifva måndagen. Exeellencerne Engeström, Gyllenborg,
A. H. Mörner och nästan hela regeringspersonalen hade infunnit sig,
med hvilka jag iakttog tillfället att få tala, jemte baron Wrede, Järta,
Mannerheim, med flere. Ibland långa samtal fästade h. e. grefve
Gyllenborg sig äfven denna som flera gånger förut vid mina yttranden.
Samtalet leddes af mig nämligen på betänkligheten, att förrätta ett val af den
allra högsta vigt medelst acklamation, med reflexion att ett lugnt och
värdigt nihälliyt ja skulle bäst uttrycka nationalrepresentationens vilja.

Gyllenborg: Hvad för skilnad gör hr AVilcke mellan en
acklamation och ett enhälligt ja?

Förf.: Acklamationer vid mindre vigtiga tillfällen uttrycka
onekligen den allmänna glädje, som bekräftar värdet af föremålet, som
föranledt densamma; men om nationen förestäld nu i sina
representanter, skulle utan ett slags öfvervägande af det vigtigaste steg, att
nämligen öfverantvarda en i sekler älskad dynastis efterdömen såsom
fortsättning uti en ny hand — då bestämma öfvergången medelst
acklamation, utan föregången laga pröfning, skulle främmande nationers
blickar, jemte historien, starkt fästade på vårt närvarande riksmöte,
möjligen förebrå svenska folket en obetänksamhet, en flyktighet, och
klandra dess allvarsamma nationallynne, att utan föregången pröfning
genom en acklamation liksom öfverlemna sig åt ett af glädje berusadt
tillstånd, för ett föremål, i och för hvilket det föga egde något att
hoppas för 14 dagar sedan. Acklamationer hafva jemväl af
erfarenheten ej sällan blifvit desavouerade 6 veckor senare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaeuhof/1/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free