Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende af en officiel bulletin. Hittills var det endast polska kronan
som blifvit såld åt den mestbjudande, utan förbehåll och utan återhåll.
I den akt och mening vet man romerska fursten Don Livio, påfven
Innocentii Xl:s systerson, år 1697 hafva erbjudit republiken Polen, för
att bli dess konung, 8 millioner gyllen till krigsmaktens afbetalning,
och dessutom ville han göra kronan till arfvinge af all sin egendom, som
uppgafs till ett värde af mer än 20 millioner polska gyllen, oberäknad
en lifränta af 100,000 riksd. han årligen uppbar af påfliga
räntekammaren som vid hans död upphöra skulle. Kurfursten af Sachsen, som
der-emot offrade mera på herrarne enskildt, blef dock utvald under namn
af kung August, polackarne till olycka och hela riket till slutlig
undergång. Äfven han försakade sina fäders tro, som han sjelf
sedermera sade för den lumpna polska kronan, med tillägg att ej skola
dragas i betänkande att bekänna sig till Muhameds lära, om han
der-för kunde bli turkisk kejsare. Bernadottes religionsförändring torde
vara lika mycket af hjertat, han har eljest ett stort efterdöme uti
sjelfva Bonaparte, som förklarade sig tro på Alkoran uti Egypten till
vinnande af dess innevånares tillgifvenhet, ett folk så underligt att det
tillbedit råttor och kattor i forna tider. Kung Fredrik och dottning
Lovisa Ulrika ombytte äfven den öfvertygelse, hvaruti de blifvit
uppfostrade för att bära svenska kronan, men afsteget från calvinska till.
lutherska bekännelsen var ganska kort, liksom skilnaden är ringa, sedan
båda dessa protestantiska trosförvandter närmat sig till en nästan
fullkomlig förening uti de trenne hufvudstycken hvarest de voro skiljaktige.
Den franska katolska läran har aldrig varit strängt påfvisk, är nu mera
det nästan alls intet, men religion torde också vara i det närmaste alls
ingen, ty den nya fromheten i Paris förefaller liksom allt annat
der-städes en ny mode. Yid offentliga gudstjensten skola kyrkorna väl vara
fulla, med deribland få andäktiga till finnandes. Der som på andra
orter gå fruntimren dit för att blifva sedda och karlarna för att se på
dem. Der i riket som i andra länder är det blott ibland de
enfaldiga och på landsbygden den sanna gudsfruktan finnes, den rätta
gud-aktigheten öfvas. I Sverige gör man sig emellertid ett nöje att bygga
slott i luften i förtröstan på Bonapartes allmakt. Stockholmsboarne,
som svälta och frysa i saknad af finska vedskutor och köttunnor, vända
all sin förhoppning åt denna sidan. Landsorterna deremot, som hafva
ingen känning af denna förlust, hvilkas krigare fått slita ondt och fara
illa uti Finnmarkerna, hafva alltid ansett sådant ej vara mödan värdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
