- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
419

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stånden nästan inga. Grefve Wetterstedt förde der regeringens talan
och gaf högtidligen sitt löfte, sitt adliga ord åt nationens
representanter, således åt nationen sjelf, att då faran gått öfver, och stormen,
som hotade nordens sjelfbestånd, lagt sig, styrelsen skulle återgifva åt
folket, livad den nu, emot alla konstitutionens former, endast af den
politiska ställningens kraf vore nödsakad att begära. Årtionden
för-gingo, samme man stod i spetsen för ministéren, var i den inre och
yttre förvaltningen den allrådande, såvida någon ministère kan vara
det, som ej är favorit, under det Karl d. XIV Johan förde
regerings-tommarne, utan att det frivilliga återgifvandet af den enda frukt nationen
hemtat af revolutionen 1809 egde rum. Huru en sådan president du
Conseil borde vara ansedd af den tänkande delen af svenska folket, är
lätt att inse.

Det hade lyckats för rådgifvarne att emot grundlagens föreskrift
aflocka representationens bifall till inskränkning af tryckfriheten; det
lyckades äfven kronprinsens popularitet att få konskriptionen
genomdrif-ven utan motstånd, sådan som tidehvarfvets beväpnings- och
försvarssätt fordrade, nämligen att hvarje svensk man från 20:de till 25:te året
vore skyldig att försvara sitt fädernesland. Sedan genom revolutionen
och det i Frankrike införda konskriptionssättet större och mera
fosterländska massor af krigare, än dessa legda hopar, afskummet af
nationerna, som förut utgjorde arméernas beståndsdelar, började att
användas, måste hvarje stat, äfven den minsta, derefter lämpa sina
försvarsmedel, såvida de ej ville duka under. Gustaf Adolfs utskrifning var
en efterhärmning af detta system, men hvad han gjorde, dertill var
han ingalunda af sin makt befogad. Den omenskliga medfarten
aflandt-värnet 1808 och 1809 hade satt en sådan förskräckelse i menige mans
sinnen, att de ansågo en medgifven utskrifning af sina söner för en
medgifven förpassning af dem till en säker död. Hvarje familj hade
också nästan att begråta en bror, en son, en slägting skördad i
blomman af sina dagar antingen af sjukdomar, kölden, hungern eller
nöden. Sålunda var icke den förbittring 1809 underlig, som yttrade sig
i bondeståndets sinnen mot den kungl. propositionen om en
konskrip-tions införande. Nu använde deremot Karl Johan all sin tungas
lockelse, all den fina statsklokheten att öfvertyga ledamöterna af
bondeståndet om nödvändigheten af dess införande. Alla vanhedrande straff
skulle aflägsnas från disciplinen; äfven ärans bana, äfven högre
förhoppningar vinkade det fria bondeståndets söner. Månget stort namn kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaeuhof/1/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free