- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
441

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

underhandlingarnas vägar söka afvända den storm, som hotade att
utbryta öfver honom och att från rycka honom den vackraste och
kostbaraste diamant i lians krona, Norge. Danske ministern Blome
vände sig till den engelske ministern lord Kathcarth i Petersburg i
detta afseende, men svenska regeringen hade öppnat ögonen på
engelska kabinettet och framstälde afsigten af danska hofvets fredliga
tänkesätt såsom endast åsyftande att vinna tid. Medan grefve Moltke
ilade till ryska högqvarteret, afsändes grefve J. Bernstorff med Bille till
London att göra anbud. Samtidigt infunno sig i Köpenhamn från
svenska sidan grefve Mörner och från ryska sidan kejsarens egen
generaladjutant furst Dolgoruki.

Såsom förebud af den fredliga tendens, danska politiken antog,
ansågs kaperiernas upphörande, att engelska handelsfartyg och
krigsskepp kunde färdas utåt Elbe utan fara, och att det i fransk tjenst
stående danska sjöfolket, 2000 man starkt, under amiral Kockums
befäl återkallades från Antverpen, der det låg. Åfven för att så mycket
mer förmå danska regeringen att deltaga i förbundet, nedstämde Sverige
sina fordringar att före den allmänna freden vara nöjd med
Thrond-hjems stift och fästningarne, men dock borde Danmark medgifva det
helas afträdande efter den allmänna regleringen af Europas
angelägenheter, då äfven Danmarks skadeersättning i land och folk skulle
bestämmas.

De till England afgångna underhandlarnes fordringar voro
likväl af den art och så högt spända, att åt dem ej lemnades gehör.
Förmodligen hade de betydligen nedstämts, om man lemnat tid
åt underhandlingar, men England gladdes att i de danska
öfver-drifna anspråken finna ett skäl att, nästan utan att undersöka dem,
förkasta dem. Ingenting mindre än danska flottans återställande eller
ersättning för densamma och för de i Köpenhamn tagna magasiner,
öarne Anholts och Helgolands återgifvande samt garanterande af det
danska rikets integritet, fordrades och derför ville Danmark lemna 10,000
man till städerna Hamburgs och Lybecks besättande, för hvilken trupp-kår,
som ej vidare kunde användas, subsidier äskades. På dessa fordringar
lemnade England blott till svar, att engelska regeringen ingen
underhandling ville börja, utan i förening med Ryssland och Sverige
och att danska hofvet, som redan blifvit underrättadt om
beskaffenheten och vidden af de förbindelser England sig åtagit, borde vara
fullkomligt öfvertygadt, att hvarken fred eller förbund kunde afslntas mel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaeuhof/1/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free