Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan båda makterna på andra grunder, än de som voro fullkomligen
öfverensstämmande med Englands förhållande till Sverige och Ryssland.
De svenska underhandlarne i Köpenhamn, grefvarne Mörner och I
Oxenstjerna kunde icke heller något der uträtta, hvartill den af ryska I
kejsaren sände furst Dolgoruki väsentligen bidrog, i ty han långt ifrån
att ifrigt arbeta i svenska intresset, snarare antydde åt Danmarks
konung Rysslands vänskap. De förstnämda lemnade i april den danska I
hufvudstaden, och Karl Johans missnöje öfver den ryske emissariens I
uppförande vid danska hofvet yttrade sig högt, så att ryske kejsaren
fann sig nödsakad —• till att aflägsna ifrån sig hvarje misstanke af ett I
mindre redligt uppförande mot Sverige — att rappellera Dolgoruki, bch I
till tecken af det kejserliga missnöjet fick denne icke en gång tillstånd
att infinna sig i kejserliga högqvarteret.
Ännu ett försök att försona Danmarks intresse med de allierades
gjordes i ögonblicket af de svenska truppernas öfverskeppande till
Tyskland. Ombord på engelska örlogsskeppet Defiance, liggande i Kjöge- I
bugt, voro grefve Wetterstedt och ryske generalen Suchtelen. En engelsk I
officer öfverbragte ministrarne Thorntons och Wetterstedts samt den
engelske generalen Hopes bref, • enligt hvilka de förre och Suchtelen I
voro befullmäktigade att jemka den tvetydiga ställningen emellan Dan- I
mark och Sverige. Kronprinsen fordrade nu endast Throndhjems stift I
till en början afträdt till Sverige och att 25,000 man danskar skulle
ställas under hans befäl att strida mot den gemensamma fienden. I
Men dessa underhandlingar afbrötos i Danmark lika tvärt, som de dan- I
ska blifvit afbrutna i England. Det upprörde danska nationalkän- I
slan att frivilligt afträda Norges rike och att ställa sina söner under
en främmande, en mot danska intresset fiendtligt sinnad anförares be- i
fäl. Öfver detta af Sverige äskade afträdande af Thondhjem ytt- I
rade sig den sluge Wirsén också med sin vanliga skarpsinnighet: ”Jag I
vet ej hvad danskarne skulle ha för betänklighet att cederá det hela,
om de cederade det hvaraf det hela beror, så vida det ej vore för att få
ämne till ett gräl vid en kongress: således gör jag ej särdeles reflexion
på denna jemkning, den jag tror likaledes antages bon gré som sjelfva
hufvudsaken, men hvarigenom allt tiden förhalas.” — Kronprinsen
ämnade i händelse af frivillig afträdelse låta den berömde Adlersparre
ordna det nya styrelsesättet i Norge och efter vanan gascognprade han
derom till Wirsén. I det denne gaf Adlersparre prinsens afsigt tillkänna
slutade han med de orden: ”Man talar om att sälja skinnet innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
