- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
448

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

böll han der redan ett brigadbefäl, men vid expeditionen till
Tyskland förde han blott sitt regemente, hvilket dit var anbefaldt att
afgå. Anckarsvärd var en prononcerad fiende till ryssarne och
franska systemet ifrigt tillgifven. Detta var för kronprinsen ingalunda
obekant och ehuru förtroligheten till den yttre formen bibehölls,
meddelade kronprinsen honom icke mer såsom fordom sitt hjertas
innersta tänkesätt. Förmodligen ville han pröfva Anckarsvärd först, om
han i det nya systemet skulle visa lika tjensteifver. Missnöjd gick
således den unge ärelystne mannen i fält; andra förhållanden, som voro
honom oangenäma, gåfvo luft åt hans galla och då lägren också ha
öron, kommo hans yttranden snart inför kronprinsen. En dag saknades
Anckarsvärd vid den senares taffel, der alla chefer hade sina anvisade
platser och hans frånvaro bemärktes af prinsen. Då gaf Karl Johan
general Posse det uppdraget att ge honom tillkänna, att ifall han
leddes, såsom nygift, efter sin hustru, så kunde han resa hem. Posse,
vän af Anckarsvärd, insåg obehaget att fullgöra detsamma, men
omöjligt var det att ej verkställa det. Han fann honom vid sitt regemente
i lägret utanför Rostock, sjuk både till kropp och själ, men innan
meddelandet tog han Anckarsvärds löfte att ej förifra sig. Posse hann
icke till slut, förrän Anckarsvärd började att förebrå sin vän det
hederslöfte han honom aftvingat. Han ansåg sig skymfad och skymfen
grodde djupt i hans hjerta, till dess den tog sig luft genom ett bref
till kronprinsen, som kom i den senares händer sent en afton, då han
redan gått till sängs. Prinsen sprang upp, klädde sig, dikterade
orderna för alla i staden varande generaler och amiraler att genast
inställa sig till en krigskonselj, som också hölls om natten. Under
rådplägningen voro tankarna delade: för den strängaste meningen voro
generalerna Yegesack och Brändström, den förre för en hemskickning,
den senare för hållande af en ståndsrätt, men såväl Posse som
Ste-dingk voro för mildare behandling.

Det slutades dermed att Anckarsvärd entledigades från krigstjenst
och hemskickades. Till det stränga steget emot denne
förhoppningsfulle officer bidrog isynnerhet grefve Wetterstedt. Orsaken deltill är
obekant; om det var en följd af jalousie öfver det förtroende, hvari
han stod hos kronprinsen eller något minne af äldre
kärleksförhållanden, som allmänheten ville påstå, är svårt att utleta. Märkvärdigt är
likväl, att denne statsman, som hade i sitt väsende något så menskligt,
så mildt, alltid varit fallen för dödsdomar i politiska saker. Sä vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free