- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
458

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trupper samt lät der äfven uppmaningen utgå till frivillig beväpning.
Från alla håll strömmade unge män hit i talrik mängd. Många rika och
förmögna erbjödo penningeförsträckningar. I hufvudstaden tecknade
sig personer för summor från 3,000 till 5,000 Rdr. Alla syntes lifvade
af en anda att bidraga till fäderneslandets försvar mot Danmarks gamla
arffiende. Den studerande kåren erbjöd konungen sin tjenst och den
kände, att den djerfve pastor Grundtvig ville sjelf ställa sig i spetsen
för jutska landtstormen.

Då nu konungen af Danmark för ingen del ville ingå på de
fo-reskrifna fredsvilkoren och intet svar ännu ankommit från kejsaren af
Österrike, på hvars bistånd och kraftiga bemedling danskarne
hoppades, börjades fiendtligheterna å nyo efter den sista vapenhvilans utgång
den 6 januari. Rendsburg inspärrades, general Sköldebrand tog
Sles-vig och Flensburg i besittning. När nu de förenade trupperna trängde
allt längre inåt Slesvig, inlopp underrättelse att Gluckstadt gått öfver
och ändtligen ankom från Österrike det svar, att kejsaren icke mer kunde
rädda konungen; saken hade gått för långt, kronprinsen af Sverige
ville icke eftergifva något i hufvudsaken, han hade traktater för sig*
dem England på intet vis ville bryta — då uppgaf konungen af Danmark
allt hopp att längre kunna rädda Norge. Pass begärdes af danska
regeringen för ministern Burke som fredsunderhandlare.

Uti Kiel sammanträdde grefve Wetterstedt å svenska och
ministern Burke å danska sidan för att underteckna den af
omständigheternas tvång förestafvade freden för Danmark med Norges afträdelsé.
Den afslöts den 14 januari 1814. De väsentligaste vilkoren af denna
fred, hvarigenom nordens utseende helt och hållet förändrades, voro:

Att Danmark skulle taga verksam del i den allmänna saken mot
fransmännens kejsare, att förklara krig mot denne monark och lemna
ett visst antal trupper, efter att hafva förklarat Frankrike krig, under
kronprinsens af Sverige befäl: att det afträdde oåterkalleligen och för
evärdeliga tider konungariket Norge till Sverige.

Hvaremot Sverige förband sig att ansvara för den del af dei*
dansk-norska statsskulden, som belöpte sig på Norge i förhållande till
dess tillgångar och folkmängd mot Danmark. Det bestämda beloppet
af dessa skulder skulle uppgöras af kommissarier, som båda
regerin-garne i detta afseende skulle utnämna.

Sverige afträdde till Danmark hertigdömet Pommern och fursten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaeuhof/1/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free