- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
468

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig med en inskränkt suveränitet, i kraft hvaraf regenten skulle blott
vara första verktyget till lagens uppfyllelse. Prins Kristian Fredrik
ingick slutligen derpå och‘ att gifva åt landet en fri konstitution. Den
följande dagen frågade prinsen en församling af Norges mest ansedde
män, om de i sina orter märkt någon annan sinnesstämning, än den
han erfarit på sin resa. Svaret var enhälligt, att i landet fans blott
en röst att ej förenas med Sverige. Men i afseende på
regeringsformen uppstodo olika åsigter, som högt yttrade sig. Under det att
Karsten Anker yttrade dervid den mening, att anarki och
folkvälde.endast kunde förebyggas genom bibehållande af den närvarande
regeringsformen, att landet, enligt kungslagen efter Fredrik d. VI:s afsägelse,.
tillfölle prinsen, men att sammankallandet af en nationalförsamling
vore högst farlig, emedan den gaf åt. svenska intrigerna sitt spelrum
— bestredo Sverderup, Rosencrantz och Sommerhjelm dessa åsigter och
påstodo, att statens tillkommande regeringsform endast af landets
deputerade kunde bestämmas. Dessutom vore en krona, erbjuden af folkets
kärlek, vida att föredraga framför en ärfd: den förra försvarades med
nationens Kela kraft, den senare kunde lätt gå förlorad. Med denna
senare tanke förenade sig prinsen, förberedd derpå genom Sverderups
dagen förut hållna tal, förklarande derjemte att han emottog styrelsen
i egenskap af regent öfver landet, intill nationens röst på ett allmänt
storting uttalat sig.

Emellertid hade till Kristiania anländt från svenska
högqvarte-ret grefve. Rosen och baronerna Essen och Palmstjerna, medförande
ratifikationsinstrumentet och påyrkande dess uppfyllande. Prinsen
visade dem all möjlig artighet, men ville ej ännu tala med dem om de
värf, som dem voro uppdragna, uppskjutande det till morgondagen.
När följande dagen kom, dånade klockornas ljud från alla Kristianias
kyrktorn, trupper och borgaregardet paraderade under prinsens
högtidliga tåg till stadens domkyrka. Äfven de svenske ilade dit fulla af
nyfikenhet, och just "när de inträdde i kyrkan, aflade prinsen,
knäbö-jande för altaret, eden som Norges regent. Då sändebuden derpå hade
företräde och ville uträtta sina uppdrag, frågade prinsen dem om de
varit i kyrkan, hvilket de bejakade. ”Vänden då hem”, sade han, ”och
sägen hvad I sett.”

Redan den 19 febr. utfärdade han en kungörelse af följande
innehåll: ”Att norska folket, frikalladt från sin ed till Fredrik d. VI och
således äfven insatt i full utöfning af den, ett fritt och sjelfständigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free