Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sök att öfverändakasta don. Förtvillen icke om eder kraft, att ¡liven
under vidriga skiften upprätthålla densamma! Tviflen icke heller derom
att en rättvis Gud skyddar ett fritt och oknfvadt folks ansträngningar.
Herren är mitt hopp, min förtröstan.
Jag har som detta lands regent ansett det för min första pligt
att gifva de andra makterna tillkänna nationens fredliga förhållanden,
och intill denna dag har ingen ny fiendtlighet, har ingen makt
blif-vit ntöfvad mot Norge. Jag har skrifvit till alla de furstar, hvilkas
vänskap är af vigt för Norge och af hvilkas rättskaifenhet man kan
vänta bistånd i en rättvis sak, så snart omständigheterna tillåta dem
att yttra dessa tänkesätt till vår fördel. I anseende till rikets aflägsna
läge har ännu intet svar ingått. Emellertid återses och med glädje
emottages den engelska flaggan i våra hamnar.
Till konungen af Sverige har jag skrifvit så, som det blifvit
riksförsamlingen förelagdt. Men denne monark har skickat min välmenta
skrifvelse oöppnad tillbaka. O, måtte dock denne konung, som säger att
han vill vara norska folkets fader, äfven ära dess rättigheter och skänka
norden fred och lugn. Vi önska ju blott att lefva oberoende och i
godt forstånd med en i sig sjelf aktningsvärd grannbo.”
Den 17 maj skedde konungavalet, och denna dag firas i Norge
såsom årsfest af dess politiska tillvaro. Det var icke mindre än tre
röstegande medlemmar, och bland dem den vördnadsvärde Peder Anker,
hvilka höjde sin stämma. Han trodde att det vore med
försig-tigheten mest öfverensstämmande, att icke i ett ögonblick, då man vore
i okunnighet om den politiska ställningen i Europa, utkora någon
konung, utan deremot anhålla hos prins-regenten, att han tills vidare
bibehölle styrelsen öfver konungariket Norge efter den af
riksförsamlingen sanktionerade konstitutionen. Men som riksförsamlingen ansåg
som en lag, att konung skulle väljas, så gick valet för sig af en
enskild dertill vald komité och prins Kristian erhöll 8 röster, grefve
We-del Jarlsberg 4 och kronprinsen af Sverige 2 röster. Sedan hela
omröstningen blifvit uppläst, höll presidenten ett kort tal, som slöt med
”Gud bevare det gamla Norge” och hela församlingen instämde
högtidligen i samma önskan: ”Gud bevare det gamla Norge.”
Konstitutionen antogs och trycktes sedermera i Kristiania under titel"
konungariket Norges grundlag.”
Då’representationen antog grundlag och utkorade konung, skedde
Från Europas hof. * 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
