- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
493

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ler endast kunde framvisa lidna nederlag, begynte nu att vänta en
lycklig utgång af svenska arméens rörelser. Aldrig liade en så väl
ordnad, af sådan erfarenhet ledd krigsmakt stått emot norska folket.
Den räknade 50,000 man af alla vapen, och ett artilleri, hvilket
täf-lade med de bästa i Europa. Väl uppgåfvo de norska och danska
berättelserna minst ett lika antal norska krigare, färdiga att uppoffra
sista blodsdroppen för Norges frihet. 1 verkligheten fans väl tillgång på
dem, men i hvilket tillstånd voro de! Brist och armod hindrade att
sammandraga ett tillräckligt antal af stridsmän, för att med
eftertryck möta fienden. Af denna orsak måste en mängd ynglingar, friska
söner från landets innersta delar, som ilat till farorna, återskickas, och
härigenom burjade entusiasmen att sätta sig och slutligen alldeles lugna
af. Norrmännen i allmänhet voro goda och fruktansvärda skyttar, men
hvartill tjenade denna skicklighet, då icke skyttarne kunde bilda en
talrik armé och i massa möta de öfvade svenska soldaterna. Dertill
saknades goda officerare, öfvade i krig och i besittning af truppernas
tillförsigt, så nödvändig för den lyckliga utgången.

Prins Kristians bref till Karl Johan afgick (d. 13 juli) ännu
under de allierade kommissariernas vistande i landet. Det lydde:

rJag vänder mig till en motståndare, hvars aktning och
förtroende jag önskade att kunna förvärfva. Jag bifogar här ett bref:
min skrifvelse till konungen af Sverige. Det innehåller uttrycket af
mina tänkesätt och bestämmer de personliga uppoffringar jag är
beredvillig att göra för att trygga freden i norden. Norska nationen
skall afgöra, om hon föredrager ett krig med Europas makter framför
det öde man tillbjuder henne. Ni kan, min herr kusin, eröfra Norge,
men ni skall regera öfver undersåtar, som äro fiender till sina
förtryckare. Blott genom mildhet och menniskokärlek, genom aktning
för det allmänna tänkesättet, kan ni hoppas att försäkra de
skandinaviska folken lugn och sällhet. Välj nu, min prins, och tvifla icke, att
ni alltid skall finna mig på pligtens bana, antingen i spetsen för ett
folk, som försvarar sin sjelfständighet, eller såsom en uppriktig
medlare från det ögonblick man visar en skyldig aktning för detta folks
rättighet och lycka”.

Innehållet af detta bref bär snarare stämpeln af en
sinnesstämning, förtviflande öfver sin ställning än af det vanliga norska språket,
hvilket stolt och trotsande ej synes vika för ödets mest hotande beslut.
Äfven uppdrogs vid samma tid åt tvänne norska officerare, major Pe-

Från Ku ropas hoj. 3’J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free