- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
515

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af dessa tvänne nordens riken, hvilka sedan Ivarl den VIII Knutsons
tid icke hört tillhopa, och hade Karl Johans politik mera än hans svärd
lyckats med det, för hvilket Karl den XII lemnade sitt konungsliga lif
i löpgrafvarne vid Fredrikshall. Svenskarne yttrade en högljudd glädje
deröfver, oaktadt norska arméen kunde anses såsom besegrad och
Norges sanskyldigare förening, sammangjuten i ett helt under en konung,
en lag, en konstitution väl hade varit att hoppas; de mera sansade
insågo strax, att den bragte endast åt Sveriges försvar en sannskyldig
nytta, men ingen lättnad i de tryckande bördorna. Sedermera under
loppet af tiderna, sedan svenska styrelsen på, intet vis svarat emot
nationens förhoppningar, sedan erfarenheten både visat, att svenska
konstitutionen icke upplylt tidens kraf, sedan norrmännen i försvaret af
sin konstitution visat sig värdige friheten och svenskarnes odelade
aktning, och Sverige sett att den norska konstitutionen beredde landets
för-kofran och lycka, under det att det sjelf till välmakt, till sitt innersta
började att svigta, har den klass af Sveriges invånare, som arbetar
på landets sanskyldiga förkofran, ändrat åsigter i fråga om föreningen.
Då Karl Johan så lätt begagnade sig af sina segrar, låg emellertid deri
en djupare politik, än de svenske statsmännen ville eller kunde se. Han
såg gerna Norges isolering från Sverige, emedan han efter Xapoleons
fall fruktade för de nya dynastiernas bestånd; han kände svenska
folkets oroliga sinne och derför önskade han må hända sjelf ett bakhåll,
dit han i händelse af förändrade tänkesätt i Sverige skulle kunna
draga sig och ännu uppehålla striden för sin krona.

Karl Johan bodde i Fredrikshall under öfverläggningarne i
Kristiania och den 6 nov. infunno sig Norges deputerade, förda af grefve
Wedel-Jarlsberg, för att frambära valet. Han yttrade dervid: ”Omsider
äro skandinaviska halföns begge konungariken, som naturens herre
förenade, men hvilka af menskliga passioner åtskildes, åter sammanfogade
genom oupplösliga band, och den lyckliga tid är kommen, då norrmän
och svenskar kunna omfamna hvarandra såsom bröder, hvilka liafva en
gemensam fader.”

Efter att hafva tackat sina soldater i nedanstående proklamation *,
afreste han till Kristiania, i sällskap med sin son prins Oskar.

* Soldater! Länge har de skandinaviska folkens förening varit eder
och edra landsmäns högsta önskan. Vi fattade vapen för att vinna detta stora
ändamål. Försynen har välsignat våra bemödanden, vårt hopp är uppfyldt.
¿venskar och norrmän liafva hädanefter samma intressen att försvara, samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free