- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
523

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ör nationens rättigheter, aktningen för det nya statsskick, som jagade
en gammal dynasti frän tronen, för att sätta en okänd, en främmande
derpå, hafva gjort att man höll sitt ord, återgaf hvad ständer en gång
hade grundlagt eller att man öppet och redligt med nationens ombud
öfverenskommit om en lag, som gaf friheten i tryck åt folket i hela
sin vidd tillbaka, men åt regeringen och den enskilde medborgaren
säkerhet emot dess missbruk. Men i det stället glömde man bort denna
angelägenhet under tvänne riksmöten, för att sedermera bemantla
förtrycket, och’ i detta uppförande var den dåvarande svenska
styrelsen mera straffvärd än Gustaf den III:s. Det är statsklokt att
under den revolutionära brytningen emellan den gamla
samhällsordningen, som varit, och den nya, som komma skall, ej
tilllåta något intrång i konungamakten eller någon förminskning deraf;
men att å andra sidan söka med en förhatad ministère, utan snille,
utan kraft, utan förtroende, utan kännedom af tidens fordringar, utan
nitet att i landets framgående i civilisation, i välmakt söka äran af
sin varelse, vilja ingripa i konstitutionen och sätta foten på ståndens,
d. v. s. den nationela frihetens område, tror jag icke hör till
stats-klokheten. Om denna hersklystnad hos regenten kan tillvägabringa
något till dess förmån för ögonblicket, så frågas om denna makt är
värd riksståndens förnedring, som snart medförde ropen på reform af
representationen. Ridderskapet och adeln, stödet för friheten, aktadt i
hela landet såsom sådant, sjönk i sina medborgares ögon till
despotismens villigaste verktyg, sedan ministéren begagnat sig af de
beroende adeliga embetsmännen i voteringarna för att vinna pluralitet:
presteståndet har alltid och i alla länder varit servilismens stöd och
borgareståndets ledamöter vunnos genom titlar, stjernor, medan
bondeståndets genom annan impuls lemnat sin medborgerlighet i sticket.
Genom detta förfarande förlorade det urgamla representationssättet af fyra
stånd sitt förtroende i nationen och blef till den grad impopulärt, att
redan vid 1834 års riksmöte talrika adresser blefvo ingifna till konungen
om en förändring deraf, och att ståndens ypperste män ifrån sjelfva
tribunen yrkat den såsom en nödvändighet, ifall friheten skulle kunna
försvaras och nationens öden ej blifva en kastboll i en oduglig
ministères händer.

Hvarje ståndsledamot, som vågat hysa motsatta åsigter till
regeringen och framställa dem i ett fritt språk, ansågs såsom en fiende af
densamma: man ville icke begripa, att oppositionen i staten är rege-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free