- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
533

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gunstlingarnes namn i dess häfder. Göran Pehrsson, af fattiga
föräldrar, men med djupa och stora åsigter, ehuru ej moraliskt god, var
den sinnessvage Erik XIV:s favorit; Kristina hade flera, men som qvinna
hade hon dem snarare som älskare, först den vackre och ytlige de la
Gardie, sedan den föraktliga fransmannen Bourdelot, spanske ministern
Piementelli, Steinberg m. fl. De ombyttes efter hennes ostadiga lynne
och förändrade smak. Hos Gustaf den III voro Toll, Essen, Armfelt
dessa lycklige, men deras idé var alltid underordnad hans
konungsliga snille. I Eeuterholm hade Karl XIII under
förmyndareregeringen en gunstling, som despotiskt beherskade sig och för hvars
herravälde han sjelf rodnade.

Redan såsom befälhafvare i Hamburg var prinsen af Ponte Corvo
känd för att hans omgifningar icke hörde till den bästa klassen af
medborgare d. v. s. icke voro de anseddaste. Napoleon påstod äfven, det
hans bästa väuner voro i och tillhörde le manège. Detta hans
sällskap tadlades i den fria handelsstaden, under den tid han styrde den,,
och ännu mer sedermera. Men detta karakterslyte var i norden lika
litet kändt, som det mindre förtroende, hvari han stod till kejsaren.
Derigenom att Sverige genom Gustaf Adolfs krig var afskuret från
kontinenten, hade man ej kunskap om hvad der tilldrog sig och då valet
beredde sig i Örebro, medgaf icke tiden ätt skaffa sig
underrättelse-och att skingra villorna, som inträngt i allas hufvud.

Baron C. H. Anckarsvärd började efter kronprinsens ankomst först
att stiga i hans gunst, men hans politiska tänkesätt, mycket för
sjelfstän-diga för att underkufvas af en annans vilja, hans förträffliga hufvud,
hvil-ket väl visste att skilja sken från verklighet, gjorde en långvarig
förtrolighet omöjlig. Också innan händelsen, som för alltid i Iiostock 1813
r skilde honom från arméen, hade köld intagit den fordne vännens plats i
Karl Johans hjerta. Karl Henrik Anckarsvärd hade 1812 haft i Skåne
ett brigadbefäl, då expeditionen mot Seland påtänktes, under det att
han 1813 utgick med sitt regemente endast som öfverste.

Derigenom att Karl Johan ankom till sitt nya fädernesland
alldeles främmande för dess språk, var i den ålder att han svårligen kunde
lära det, hvilket 25 års erfarenhet har besannat, sattes han i
nödvändighet att vid öfversättningar ligga i händerna på personer, hvilka
voro mäktiga franska språket. Bland dem som genom stor
språk-kånnedom var utmärkt, och på hvilken såsom kännare af franskan
Karl Johan isynnerhet fäste sin uppmärksamhet, var öfversten vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free