- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
585

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg om Guadeloupe-affären och Bernadotteska dynastiens deraf härflytande inkomster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liistoria * efter 1810” heter det med en viss bitterhet: ”kanhända
skola andra svenske representanter, än de, som beslöto åtgärden, finna
mera öfverensstämmande med Sveriges sanna värdighet, att
återupptaga denna fråga och söka godtgöra de oskyldigt lidande, främmande
borgenärerna, som i förlitande på svenska statens redlighet förtrodde
henne sin egendom, och som, sjelfva under den då varande
verldsher-skarens spira ej hade någon del i hans företag, men likväl straffades
d erfor. Det är emellertid en skyldighet att’erkänna, det röster äfven
då höjde sig deremot, och på riddarhuset yttrade sig friherre Stael
von Holstein emot afskrifningen. Han ömmade väl för de
handlandes lidande, men trodde, att de borde afbida tidpunkten af ett
in-träffadt nytt vänligt förhållande, till Frankrike, och ”emellertid intet
något sådant steg tagas, som sätter fläck på svenska folkets urgamla
trofasthet och förderfvar krediten”.

I borgareståndet blef afskrifningen helt och hållet förkastad.

Då riket på detta, som man ser, emot grundlagens bokstaf helt
och hållet stridande sätt, liqviderat två tredjedelar af sin utländska
skuld, återstod ännu den* tredje, om hvilken regeringen i sin proposition
yttrat, att ständerna borde lemna till dess afgörande att bestämma,
om och när den framdeles kunde komma att erkännas. De för sådant
ändamål åt riksgäldskontoret anvisade summor hade, efter förslaget i
7:de punkten i den kungl. skrifvelsen, blifvit stälda till regeringens
disposition för kriget; detta var slutadt och ständerna samlade till en
ny riksdag i Stockholm 1815. Den 6 juli ankom till statsutskottet
följande kungl. proposition.

”Sedan kungl. maj:t under denna dag gifvit riksens ständers
statsutskott tillkänna, hvad rikets närvarande ställning fordrar, i afseende på
tredjedelen af utländska statsskuldens återerkännande, vill kungl. maj:t
nu lemna utskottet del af det sätt, på hvilket kungl. raaj:t ansett denna
statsskuld åter kunna afbördas.

Ehuru rikets ständer igenom de instruktioner, som, medelst
statsutskottet, komma att riksgäldskontorets fullmäktige meddelas, äro i
tillfälle att bestämma sättet, huru intresse och afbetalningarne på rikets
utländska gäld skola verkställas och således kunna fastställa en viss kurs,
utöfver hvilken inga penningeremisser få ega rum, fordras likväl äfven
till dessa således minskade utbetalningar ej obetydliga summor, och
rikets årliga vexelbehof ökas, under det att fordringsegarne i sjelfva
verket blifva lidande ocb förbindelserna blott ofullkomligt uppfyllas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aaeuhof/1/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free