Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Litet naturlära - Växternas näringsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom kväverik konstgödsel användes svavelsyrad ammo
niak, vilken erhälles som biprodukt vid
lysgasbered-ningen, och chilisalpeter, som finnes avlagrad i jorden
pä vissa platser i Sydamerika.
Under senare åren har marknaden riktats med två
preparat av kväverik konstgödsel, kalksalpeter (Norge)
och kalkkväve (Sverige), vilka framställas på
elektro-kemisk väg så, att atmosfäriska luften lämnar kvävet.
Lantmannen kan sannolikt vänta sig mycket för
framtiden av dessa preparat.
Vid elektriska urladdningar i luften bildas
salpetersyra, som genom regnet sköljes ned till jorden och där
bliver en värdefull tillökning till växternas förråd av
kvävehaltiga näringsämnen.
Ärtväxterna hava förmågan att genom bakterier,
som leva i knölarna på deras rötter, upptaga av luftens
fria kväve såsom växtnäring. Här gives alltså ett
outtömligt förråd av kväve som växtnäring, av vilket förråd
lantmannen ännu allt för sparsamt tillgodogör sig.
KALI. Kali är en förening av kalium och syre (kali-
umoxid). Kali förekommer icke fritt i naturen utan är bundet
vid en eller annan syra. I vanlig salpeter är det bundet
vid salpetersyra och i pottaska vid kolsyra. Växtens
strå och rot äro rikare på kali än blad och frön. Urin
är rik på kali.
Lantmannen behöver stundom tillföra kalirik konst
gödsel, vilken erhälles i form av kaligödning (37 % kali),
kalisalt (20 % kali) eller kainit (12 % kali). De brytas
och prepareras vid kaliverken i Tyskland.
KALK. Kalk förekommer i naturen såsom kolsyrad
kalk dels såsom kalksten i fast berg, dels såsom
kritavlag-ringar och dels såsom lösa jordlager (märgel) mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
