- Project Runeberg -  Vad en ung lantbrukare bör veta /
24

(1911) [MARC] Author: Andreas Gustaf Johannsson Almroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Litet naturlära - Kemiska omsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vätskan eller lösningen färgar blått lackmuspapper rött.
Baser däremot färga rött lackmuspapper blått, och det
finna vi, att ammoniaken gör’.

Dessutom hava syror och baser den egenskapen
att med varandra bilda salter. – Icke syror med
syror eller baser med baser, utan syror med baser ingå
kemisk förening och bilda ett helt och hållet nytt ämne,
som kallas salt, och som icke är frätande och icke färgar
varken rött eller blått lackmuspapper.

Vi slå litet ammoniak i ett provrör och tillsätta
litet svavelsyra. Röret blir mycket varmt, och det är
ett bevis för att syran och basen ingått kemisk förening
med varandra, ty vid kemiska föreningar utvecklas
alltid värme.

Då vi kunnat avpassa mängden av syra och
ammoniak i provröret, så att det icke finnes överskott av
någondera, då färgar den vätska, vi nu hava i röret,
varken det ena eller andra lackmuspapperet, och den
är ej längre frätande. Vi hava nu ett salt,
svavelsyrad ammoniak. Och sedan vätskan, vari det är löst,
avdunstat, hava vi ett färglöst pulver.

I det andra glasröret lägga vi några kritbitar och
tillsätta svavelsyra. Det fräser och bubblar så länge,

tills all krita är till synes mättad med syra. Under
tiden har röret blivit varmt, varför det är tydligt, att
även här försiggått kemisk förening.

I kritan hade vi kolsyrad kalk, men kolsyran är
en svagare syra, som utdrives av den starkare
svavelsyran och bortgår i fri form. I röret hava vi nu
svavelsyrad kalk.

Här hava vi ändå litet kunnat i smått eftergöra
något av det, som dagligen i stort och på mångfaldiga
sätt upprepas omkring oss i naturen. Där ske ständiga
kemiska omsättningar, ämnen i den ena eller andra
föreningen lösgöras och ingå förening med andra ämnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aagjunglan/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free