- Project Runeberg -  Vad en ung lantbrukare bör veta /
28

(1911) [MARC] Author: Andreas Gustaf Johannsson Almroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Litet naturlära - Assimilationen m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är nästan till hela sin tnassa smältbar för djuren, och
den är mycket rik på näring. De små cellerna äro
alla väl fyllda med äggviterik protoplasma och där är
också rikligt med stärkelse och socker. Efterhand som
plantan tillväxer omvandlas smältbara ämnen till cellulosa
(växttråd och vedämne), som har någon smältbarhet hos
den unga växten, men förlorar den egenskapen mer och
mer, ju äldre växten blir på rot.

Dä växten har blommat, transporteras efter hand
mycket näringsämnen till fröna, som därav erhålla hög
procent på övriga växtdelars bekostnad. I första hand
är en sådan anordning i växtens eget intresse, då ju
fröna äro avsedda att fortplanta släktet. Men denna
visa anordning är även i lantmannens intresse, då han
vet, att fröna kunna användas även för andra ändamål.

Vissa växter, såsom kålrötter, morötter m. fl.
bereda växtnäring under första sommarens växtperiod och
avlagra densamma i rötterna för att tagas i anspråk
nästa sommar, då växten skall fortsätta och avsluta sin
utveckling, skjuta stänglar och sätta frö. Även här har
lantmannen förstått att tillgodogöra sig den i rötterna
upplagrade växtnäringen.

När växterna satt moget frö avtyna de och dö
— de mångåriga undantagna — och giva jorden igen
vad jorden givit dem. De giva till och med långt
mer än de erhållit, ty allt, som de erhållit från luften
och vattnet, offras även till jorden, och det är detta
som giver upphov till myllan. Därför uppstå så
småningom mäktiga mullager å platser, där växter år efter
år fä spira, mogna och dö utan att skördas och bortföras.

Ä våra åkerjordar går det dock icke så till. Där
bortföras skördarna och med varje skörd en viss mängd
växtnäringsämnen. Och myllan sönderdelas livligare i
den öppna jorden än i den gräsbevuxna. Om jordens
kraft här skall kunna hållas vid makt, måste det för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aagjunglan/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free