Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vårt lantbruk - Slåtterängar och beteshagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om den icke för rimliga omkostnader kan torrläggas.
Kan torrläggning icke ifrågakomma, då är intet annat
för tillfället att göra vid den ängen, än att låta sig nöja
med det som blir, men skörda tidigt, sä att höet efter
förhållandena bliver det bästa möjliga.
Om ängen besväras av träd, buskar och tuvor,
vilka hindra gräsväxten och äro till besvär vid skörden,
så är ingen lantman okunnig om, huru han bör bemöta
sådana intrång. Men skona dock ett och annat vackert
träd! Ett träd är ju till någon liten skada för
gräsväxten, men trädet är så vackert, en verklig krona på
det vackra fältet. Låt det stå! Det händer ock att
gräset växer väl så bra och bättre omedelbart intill ett
på ängen ensamt stående träd än eljest. Den direkta
orsaken till detta är fåglarna, som stämma möte i
trädets krona och lämna sin tribut till den därunder varande
marken.
Vatten, som översilar ängen eller för en tid
översvämmar densamma, kan i betydlig grad höja grässkörden
på ängen. Detta dels genom de växtnäringsämnen,
som kunna vara lösta i vattnet och avsätta sig på ängen,
dels genom den bevattning, som här gives och som
gräsen alltid äro tacksamma för, och dels genom det
skydd mot frosten, som vattnet erbjuder, isynnerhet på
våren. Innehåller vattnet en del slam, kan detta stanna
på ängen och småningom höja dess yta. Denna höjning
försiggår mycket långsamt, men under årtionden blir
den dock märkbar.
Det är på många, många ställen i vårt land riktigt
värdefullt vatten får rinna ända bort till havet, utan att
någon lantman gjort min av att vilja för ängarnas
räkning uppfånga det allra ringaste av den växtnäring, som
med vattnet flyter förbi. I Sleswig t. ex. och även på
andra ställen har varje lantman en större eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
