- Project Runeberg -  Vad en ung lantbrukare bör veta /
104

(1911) [MARC] Author: Andreas Gustaf Johannsson Almroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Våra husdjur - Korna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vall, vilken de anse bliva tätare genom den tidiga
avbetningen.

Även under betestiden bör man vara vaksam över,
att de högmjölkande korna icke erhålla för knapp näring.
De böra stå i stallet under natten och där erhålla halm
efter behag samt kraftfoder i mån som de giva mjölk.

Genom provmjölkning — mjölkens vägning — kan
man hålla kontroll med sina kor, vad de behöva som

foder och huru de betala sitt foder. De lantmän, som

gå allra noggrannast tillväga i det fallet, väga all mjölk,
kon giver, de provmjölka varje mål. De äro icke många
men dock några, som taga det så noggrant. Eljest
kan man ju provmjölka en dag i veckan eller två dagar
i månaden och därefter göra sina beräkningar.

En småbrukare visade mig vid ett tillfälle sin
kobesättning och bad mig lägga märke till två kor, som
voro lika gamla och efter utseendet att döma lika goda
samt båda av ägaren uppfödda. Den ena kon gav,
sade han, 100 kr. mera netto per år än den andra.
Detta icke så mycket pä grund av högre mjölkafkastning

utan mera på grund av högre fetthalt i mjölken.

Fettet är mjölkens värdefullaste beståndsdel. Så
fort det blir fråga om att producera smör eller eljest
betalning för mjölken erhålles efter fetthalt, då ger det
sig tillkänna, att den mjölken är värdefullast, som
innehåller den högsta fettprocenten.

Genom att vid provmjölkningarna uttaga prov från
varje kos mjölk och därå undersöka fetthalten, kan man
lära känna, huru fet mjölk var och en ko producerar.
Detta är så mycket viktigare, som fetthalten kan variera
betydligt, och de kor, som lämna fet mjölk, icke kräva
kostbarare utfodring än de, som lämna mager mjölk.
Därtill kommer att den värdefulla egenskapen att lämna
fet mjölk lämnas som arv till avkomman.

Först då man fullständigt håller reda på kons mjölk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aagjunglan/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free