Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. J. P. van Suchtelen - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska befälhafvaren föreslog en vapenhvila, hvilken
äfven efter långa öfverläggningar afslutades den 6 april.
Fiendtligheterna upphörde. Under mellanskofvet
sysselsatte sig ryssarne endast med att föröka sina
an-fallsmedel och isynnerhet att besätta inloppen till
hamnen med ett starkt artilleri, för att hindra ankomsten af
någon hjelpsändning. Batterierna försågos med ugnar
till kulors glödgande. Men utgången gjorde dessa
för-sigtighetsmått öfverflödiga. Den utsatta tiden gick till
ända; fästningen uppgafs. Ryssarne hade då knapt det
antal trupper, som erfordrades för att besätta den och
för att vaka öfver upplösningen och bortsändandet af
svenska garnisonen. De infödde svenskarne fördes som
krigsfångar till de nästgränsande ryska provinserna.
Finname erhöllo pass till sina hembygder. Emedan
islossningen redan inträffade, så öfverfördes de sista
bataljonerna på båtar. Garnisonen utgjorde vid fästningens
öfvergång 208 officerare och 7,386 underofficerare och
soldater.»
Så långt Suchtelen sjelf. Som vi finna, vill han
icke här erkänna att ett »gyllene krut» spelat någon
roll. Emellertid fälde han vid något obevakadt tillfälle
skrattande den utlåtelsen att med härsmakt hade det
yarit omöjligt att intaga Sveaborg.1 Senare ryska
författare göra icke någon hemlighet deraf. Förutom
»Nordens Gibraltar» gaf sig äfven fästningen Svartholm
på kapitulation efter en tämligen långvarig belägring.
Innan Michailowski-Danilewskis krigshistoriska arbete
utkommit stredo skriftställarne med hvarandra öfver de
grunder, hvilka kunnat föranleda svenskarne att
upp-gifva dessa båda vigtiga punkter, särskildt Sveaborg,
isynnerhet som denna kapitulation inträffade kort före
islossningen, då snar hjelp var att vänta från Sverige.
Men Michailowski-Danilewski lyfter på förlåten då
han säger: »Ur grefve Buxhöwdens korrespondens kan
man draga den slutsatsen att man vid Svartholm
begagnade sig af samma medel som vid Sveaborg». Och
på grefve Buxhöwdens framställning om belöning åt
generaler och officerare för intagandet af Sveaborg
svarade krigsministern grefve Araktshejew: »Kejsaren är
1 Jemför Schinkelska »Minnena» 4, sid. 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
