Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 1. Vänskapstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i natten och sittande vid hans säng hela timmar talade
om hennes besynnerliga uppförande, hur hon tydligt
föredrog hans adjutanter och sökte bilda ett parti mot
honom för att tillintetgöra hans inflytande. Han hade
stundom god lust att skicka henne på en tripp till
Sibirien. »Kejsaren,» tillägger Caulaincourt, »tycktes
verkligen helt och hållet ha tappat hufvudet. ’En
q vinna,’ skref Napoleon till den franske ambassadören,
’förvrider hufvudet på alla ryssars sjelfherskare.’ Alla
qvinnor i verlden skulle ej komma mig att förlora mitt
för en timme.»
Den sköna, som funnit all annan taktik utan verkan,
kunde slutligen skryta öfver en triumf, och ehuru den
endast var kort, jublade hon öfver den till sitt lifs slut.
Hennes mans skulder blefvo betalda, och när hon drog
sig tillbaka från Ryssland, erhöll hon pension. »Likväl
var hon ingen Maintenon, eller det minsta lik denna
sorts personligheter,» säger De Maistre. »Hon hade
alls intet inflytande i politiken och blandade sig aldrig
deri. Sjelfva kejsarinnan gaf henne prof på
tillgifven-het.» De Maistre besökte ofta hennes hus, der hon
omgafs af gräddan af Petersburgs societet. Kejsarinnan
syntes uteslutande upptagen af toalettbestyr, blandade
med nyfikenhet rörande Frankrike och dess kejsare.
»Min roll var den svåraste,» skrifver Caulaincourt,
»tillsammans med kejsarinnan Elisabeth, som aldrig kunde
få höra nog om Napoleon. Hvar enda gång vi befunno
oss i ett mindre samqväm, utsatte hon mig för ett
slags förhör; det haglade frågor i oändlighet om
anordnandet af våra fester, våra mottagningar, våra baler,
om moderna, toaletterna etc. Jag agerade riktig
modehandlare tillsammans med den förtjusande kejsarinnan
Elisabeth. Napoleon tog stundom notis om drägter
och hufvudbonader. Mer än en hofdam hade fått grym
erfarenhet deraf. Jag hörde honom vid S:t Cloud med
sin strängaste och sträfvaste röst säga till en generals
fru: ’Madame, när man har en man med en lön af
100,000 francs om året, kan man kosta på sig en ny
klädning hvar gång man har äran göra kejsarinnan sin
kur. Löner, madame, äro ynnestbevis. Jag har
ingenting till öfverlopps och när jag gifver dem, är det för
att befordra lyxen, utan hvilken ingen handel existerar.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
