Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Före Bernadottes val - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans broder Fabian var öfverste kammarherre hos den
nya drottningen af Sverige; deras syster grefvinnan
Sophie IJiper hade varit öfverhofmästarinna vid denna
furstinnas hof, när hon var endast hertiginna af
Södermanland. Sedermera hade Sophie Piper låtit sin
svägerska, grefvinnan Fabian, utnämnas til)
öfverhofmästarinna i sitt ställe, men hon förblef notoriskt drottningens
intima väninna och förtrogna. Som denna familj alltid
stått i stor gunst på Gustaf IV:s tid, så ansåg man den
mycket fastad vid den äldre Vasagrenen och mycket
ifrig att framkalla något tillfälle att återinsätta Gustafs
son i sina rättigheter, ty beträffande Gustaf sjelf tänkte
ingen derpå. Det var, sade man, på anstiftan af
familjen Fersen, som Karl XIII:s gemål sjelf synbart gynnade
detta parti och underhöll en hemlig korrespondens
med f. d. drottning Fredrika, modern till den unge
prinsen af Vasa. Om vi hålla oss till Suremains
ointresserade påståenden, som visserligen stå i stark
motsägelse till de officiella dokument, som sedermera
uppsattes, så skulle konungen sjelf om han varit fri,
»föredragit sin brorsons son framför hvarje annan
tronarf-vinge». Allt detta är af stor vigt och låter förmoda
att misstankarne mot Gustaf IV:s legitimitet åtminstone
varit mycket öfverdrifna och att det ryktbara yttrandet,
som sedermera tillskrefs Karl XIII: »Jag är den siste
Vasa», väl skulle kunna vara apokryfiskt.
Man beskylde således familjen Fersen för att hafva
ända till brott drifvit sin hängifvenhet för en sak, som
för dem var legitimitetens. Man begagnade sig mot
dem af de obetydligaste omständigheter; man påminde,
säger Suremain, om några obetydliga etikettstvister, som
grefve Fabian hade haft med den aflidne kronprinsen;
man framhöll illvilligt att hans läkare, en italienare vid
namn Rossi, var en protegé till grefvarne Fersen, som
några år förut skaffat honom anställning hos Gustafs
son. Dessa förhatliga misstankar öfverstego till och
med tronens trappsteg. Det tyckes, som om
drottningen vid första underrättelsen om prinsens död skyndat
till grefvinnan Piper. På detta mycket enkla faktum
byggde man de förhatligaste antaganden.
»Helt visst,» säger Suremain, »har det aldrig
funnits en skändligare smädelse, grundad på eländigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
