Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Före Bernadottes val - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin sida beslöt slutligen general Adlercreutz, personligen
anfallen, att handla och så snart striden en gång på
allvar börjades, lät resultatet ej länge vänta på sig.
Fördrifna från ingångarne till slottet, skingrades de
upproriska jemväl öfverallt, der de försökte att samla sig.
Denna dag, som börjades med brott, hvilket det hade
varit lätt att hindra, kostade 25 eller 30 personer lifvet.
Minst ett hundra voro sårade. På riksdagen, som
öppnades kort efter detta upplopp, ville man anklaga
Adlercreutz för brottet att hafva låtit skjuta på folket; men
konungens order, som han förevisade, tvang hans fiender
att tiga.
Bland de gräsligheter, som begingos mot
riksmarskalkens lik, är det särkildt en, som jag ej bör glömma.
Största delen af de sår eller kontusioner, hvarmed
kroppen var betäckt, hade tillfogats med käppar eller
paraplyer. Denna omständighet är nog för att bevisa att
personer af den lägsta dräggen ej voro ensamt brottsliga.
Det bör äfven anmärkas att ingen af de individer, som
anklagades för att hafva deltagit i detta mord, dömdes
till döden. Dessa och många andra tecken hafva djupt
öfvertygat mig om att grefvens fienders afsigt endast
varit att förolämpa honom och att genom en offentlig
skymf tvinga medlemmarne af denna familj att lemna
sina embeten. Men då man sätter folklidelserna i rörelse,
tvingas man alltid att gå hundra gånger längre än man
tänkt.
Fersens död är en af de mest upprörande episoderna
i den nyare historien. Hans fiender hade ej ens den
ursäkten att hafva trott honom brottslig. De åsyftade
att genom hans vanärande hindra en dynastisk reaktion;
de lyckades, men till priset af att blifva mera brottsliga
än de hade önskat. Fersens mord, som falskeligen
till-skrefs massan, tjenade dem bättre än hans förvisning
skulle gjort.1
1 Hr de Suremain fick sedermera veta och det från god källa
(af hr de Sémonville, hans förtrogne vän) att i brist på konungen
Danmark eller någon annan kombination, som till sist kunde förena
de båda kronorna, skulle Napoleon lätt hafva samtyckt till att man
återkallade Gustaf Adolfs son, som beskyddades af drottning Hortense
och prinsessan Borghése. Mordet på Fersen, som var en ifrig
förkämpe för detta återkallande, framstäldes för kejsaren såsom ett bevis
på nationens oförsonliga motvilja för den äldre Vasagrenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
