Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
götland, till hvilken provins de trupper hörde som
tillfångatagits 1806, förklarade sig öppet till hans förmån.»
Icke desto mindre när riksdagen grundlagsenligt utsett
sitt valutskott bestående af tolf medlemmar, gaf det
förberedande valet af detta utskott en röst åt Bernadotte
och elfva åt hertigen af Augustenburg, hvars val då
troddes säkert.
I detta ögonblick spred sig med blixtens hastighet
det ryktet att en fransk kurir nyss anländt; att
Napoleon slutligen brytande sin tystnad gillade, ja önskade
furstens af Ponte-Corvo val. »Ögonblickligen,» säger
Suremain, »var all tanke på motstånd mot den store
mannens vilja liksom bortblåst. Några böjde sig i
tysthet, andra sökte göra sig en ära af en hastig och
bullrande tillslutning. Man hörde nu ingenting annat än
ropet: ’man måste välja Bernadotte’. Konungen nästan
ensam motstod ännu denna hänförelse.»
Suremain lemnar vidlyftiga detaljer om denna
»troll-kurirs» (courier magicien) föregåenden och manövrer.
Det var en viss Fournier, f. d. fransk konsul i
Göteborg, der han gjort konkurs. Signeul hade i Paris
återfunnit denne Fournier, som han sedan lång tid
kände som en verksam, skroderande man (hâbleur)
hvilken till hvarje pris åter ville komma på fötter och
så mycket mer benägen att spela högt spel som han
ingenting hade att förlora. Signeul såg med ett
ögonkast hvilken nytta man i sista ögonblicket kunde draga
af en sådan man som valagent. Han presenterade
honom i utrikesministeriets byråar såsom en mycket
lämplig person att under riksdagen spela rolen af
iakttagare ät Frankrike och lyckades att få ett kurirpass
utfkrdadt åt honom. För att hjelpa honom att
uppfylla det verkliga målet med hans sändning lemnade
man Fournier ett bref från Bernadotte adresseradt till
grefve Wrede, några andra privata bref jemte porträtt
af den unge Oscar, Napoléons gudson.
»Få politiska jonglerier hafva skickligare utförts,»
säger Suremain, som sett Fournier vid verket. »Han
gick direkt till ministrarne och sade dem: ’Kejsaren
vill ej veta af prinsen af Augustenburg, han önskar
prinsen af Ponte-Corvo. Hans politik tillåter honom ej
att förklara sig under vanliga former, men se här mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
